När Sveriges kommuner och landsting, SKL, började göra punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner, VRI, våren 2008 så låg snittet i den svenska sjukvården på drygt 11 procent. Målet var att halvera den siffran till hösten 2009. Det lyckades inte, VRI låg då fortfarande på 8,9 procent. Och där, runt 9 procent, har genomsnittet sedan legat stilla.

Men det förekommer stora skillnader. Till exempel ligger Jämtland och Kalmar på 4,6 respektive 6,4 procent medan Dalarna och Kronoberg ligger på 12,0 respektive 12,9 procent.  SKL har därför tillsammans med 16 landsting genomfört en studie för att identifiera framgångsfaktorer hos de landsting och enskilda sjukhus som har relativt låg andel VRI. Det visade sig handla om såväl synsätt som städning. Utifrån resultatet har SKL skapat en modell med åtta framgångsfaktorer för att minska förekomsten av VRI:

  • Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla.
  • Hygienriktlinjer ses som självklara.
  • Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt.
  • Goda lokalmässiga förutsättningar skapas.
  • Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling.
  • Städning ses som en viktig del.
  • Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt.
  • Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler.

SKL:s vd Håkan Sörman hoppas nu att den svenska sjukvården kan komma loss från 9-procentsnivån med hjälp av framgångsfaktorerna.

– Kan vi minska infektionerna med 30 procent så betyder det en minskning med 225 000 vårddygn, och frigjorda resurser värda över två miljarder kronor, sa han i samband med att rapporten presenterades den 11 juni.

Ett mindre sjukhus med lägre andel VRI är Skellefteå lasarett i Västerbotten, där 5,6 procent av patienterna i den somatiska vården hade en VRI. Anders Johansson, överläkare vid Vårdhygien, Västerbottens läns landsting, säger att han känner igen flera av SKL:s framgångsfaktorer från arbetet på Skellefteå lasarett

– En nyckelfaktor är att det måste finnas fokus både på golvet och i ledningen. Att alla vet vad det går ut på.

Anders Johansson tror att det kan vara enklare på ett litet sjukhus med korta beslutsvägar att komma till bra resultat.

– Om det är nära mellan ledningen och dem som utför vården, då kan man nå ut med budskapet att det här är ett sätt att utföra vård med så lite skador som möjligt och så bra medicinska resultat som möjligt.

I Skellefteå jobbar två hygiensjuksköterskor. Förutom att de genomför undervisning med personalen är de även ute på avdelningarna och svarar på frågor, men de sitter också med i strategiska beslutsgrupper.

– Det är sådant som gör att det är lätt att nå fram, att vårdhygien finns representerad högt uppe i ledningsstrukturen och även på golven, säger Anders Johansson.

Skellefteå har legat ganska lågt beträffande VRI hela tiden som SKL har gjort sina mätningar, enligt Anders Johansson. Han säger att man i Skellefteå också haft ett uttalat mål att hålla den låga frekvensen.

– Det ska vara så liten risk som möjligt för patienter att drabbas av VRI.

I Västerbotten har man gått ett steg längre än SKL och mäter förekomsten av VRI fyra gånger om året.

– Varje gång det är mätningar så ger det anledning att peka på de här målen. 

Fyra gånger om året kallar också hygiensjuksköterskorna samman sjuksköterskor, undersköterskor och läkare för undervisning och diskussion. Anders Johansson säger att det är viktigt att vårdhygien inte enbart handlar om handhygien och mätningar av VRI. I Västerbotten har man använt sifforna från punktprevalensmätningarna för att till exempel visa vilken kategori av patienter som är mest utsatta.

– De som har många katetrar löper förstås störst risk att få lunginflammation, urinvägsinfektion och sepsis. Det här är för att du ska förstå, inte bara följa ett direktiv: »Du måste tvätta händerna!«.

Anders Johansson tycker att SKL:s modell med framgångsfaktorer är bra. Men han säger att det gäller att landstings- och sjukhusledningar lyckas nå ut med ett budskap som verksamhetscheferna uppfattar som bra för deras verksamheter och deras patienter.

– Man behöver inte köpa allt med hull och hår utan ta ut delar som man tycker passar i den egna organisationen. Det är inte bara att följa SKL utan man måste tänka själv också!

Här kan man läsa hela SKL:s rapport Vårdrelaterade infektioner – framgångsfaktorer som förebygger