Chefläkare varnar för stora risker med läkemedelslistan

– Vi tvingas in i ett system och arbetssätt som kräver mer manuell hantering än tidigare. Och det är generellt sämre, för det ökar risken för fel, säger Ola Blomqvist, chefläkare vid Capio Lundby specialistsjukhus och sammankallande för arbetsgruppen som gjort risk­analysen.

När E-hälsomyndigheten i fjol aktiverade Nationella läkemedelslistan (NLL) slog man också på en så kallad transformator. Den flyttar automatiskt förskrivningsdata från journalsystemen till NLL, så att förskrivarna kunde fortsätta att arbeta som vanligt i sina respektive system.

Om ett år, den 1 maj 2023, ska dock E-hälsomyndigheten stänga av transformatorn. Tanken är att journalsystemen och NLL då ska kunna tala med varandra direkt.

– Men alla leverantörer av journalsystem säger att det inte finns någon möjlighet att ordna en integrering till dess, säger Ola Blomqvist.

Att transformatorn försvinner, och att journalsystemen ännu saknar en direkt koppling mot NLL, gör att förskrivarna till viss del kommer att behöva dubbeljobba – både skriva ordinationer i journalsystemen och e-recept i Förskrivningskollen eller andra webbsystem kopplade till NLL.

– Det är den absolut allvarligaste risken i sig, säger Thomas Brezicka, chefläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och analysledare för rapporten.

– Det skapar en mängd extra arbetsmoment som måste göras manuellt. Och det vet vi: ju fler moment man måste göra, desto större blir risken för fel. Dessutom uppkommer en tidsbrist, och tid är något vi inte har mycket av i vården.

Riskanalysen påpekar också att det som kallas läkemedelslista egentligen är ett receptregister. Namnet kan ge läkare, och i synnerhet patienter, en felaktig uppfattning. Ett läkemedel kan sättas ut, eller dosen ändras, utan att receptet makuleras. Läkemedelslistan innehåller därför inte alltid den mest aktuella informationen.

Analysen identifierar totalt 34 risker. De fem med högst risknivå är kort sammanfattat att

• informationen i NLL och journalsystemen inte är likalydande och därför är ett osäkert underlag för ordination, receptförskrivning och patientens egenadministrering av läkemedel
• flera säkerhetslösningar försvinner när förskrivningar inte kan göras i ordinarie journalsystem, såsom uppmärksamhetsinformation, mallar för preparatval och dosering
• skyddad identitet riskerar att röjas vid recepthantering
• reglerna för spärr och samtycke skiljer sig mellan Nationella läkemedelslistan och journalsystemen; exempelvis kan information som patienten valt att spärra i NLL komma att överföras till journalsystemen utan spärr
• extra arbetsmoment för förskrivarna ökar risken för fel och undanträngningseffekter av andra viktiga arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården.

Riskanalysen ger förslag på 60 åtgärder, framför allt att transformatorn fortsätter att vara i drift till dess journalsystemen och NLL pratar med varandra. Men det behövs också information till olika yrkesgrupper om de nya förutsättningarna, läkemedelsprocessen och NLL. 

– Om de mest kritiska åtgärderna genomfördes skulle användningen av NLL verkligen bidra till en stärkt patientsäkerhet – förutsatt att man låter en transformator finnas kvar tills journalsystemen kan kopplas direkt till NLL, säger Thomas Brezicka.

Riskanalysen finns på Nätverket Sveriges chefläkares webbplats. Den 1 juni arrangerar också Läkaresällskapet ett seminarium där resultaten presenteras.