Forskare vid Karolinska institutet och ukrainska Sumy State University har sammanställt vetenskaplig litteratur kring barns hälsa i Ukraina, en genomgång som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Även om det ukrainska sjukvårdssystemet visserligen har förbättrats under senare år, med en del subventionerade läkemedel och en något stigande vaccinationsgrad bland barn, är problemen fortfarande många. Vaccinationsskepsisen är utbredd och Ukraina har en högre förekomst av mässling, hiv, antibiotikaresistens och multiresistent tuberkulos jämfört med många andra länder i Europa, enligt ett pressmeddelande.

Barnen har också oftare med sig svåra erfarenheter i bagaget. Ett av fem ukrainska barn har utsatts för svåra barndomsupplevelser. Det kan handla om missbruk eller dödsfall i familjen, erfarenheter av misshandel eller sexuella övergrepp.

Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, är en av de forskare som ligger bakom sammanställningen.

– Jag känner mig oroad över den somatiska och psykiska hälsan hos barn i Ukraina och jag är rädd att vi i den svenska vården underskattar hur sårbara de här flyktingbarnen är, säger han i pressmeddelandet.

Undernäring och låg vikt är också vanligare i Ukraina än i nästan något annat land i Europa. Alkoholkonsumtion förekommer bland gravida, vilket medför en risk för fetalt alkoholsyndrom. Den screening för medfödda sjukdomar som finns i Ukraina är bristfällig och enligt forskarna missas många barn.

– Sammantaget är faktorer kopplade till dålig hälsa vanligare i Ukraina än i övriga Europa. Mot bakgrund av det är kriget med Ryssland en katastrof för barns hälsa i Ukraina, säger Jonas F Ludvigsson.

För svensk vårdpersonal gäller det att ha allt det här i bakhuvudet vid möten med ukrainska barn. Hög feber kan exempelvis vara ett tecken på mässling, säger Jonas F Ludvigsson till Dagens Nyheter.

– Om barnet får en annan infektion måste man kanske förvissa sig om att antibiotikan verkligen biter och om barnet drabbas av magont eller huvudvärk, så kan det bottna i det faktum att de kommer från en krigszon. Vi kommer att få se sådana symtom, för många av de här barnen är under stor press, säger han till tidningen.