Egenreferat. Skörhetsbedömning i det svenska hälsosystemet bygger på Clinical frailty scale (CFS), men skalan kräver utbildning, personlig utvärdering och saknas ofta i journaler. Vi testar ett elektroniskt skörhetsindex från rutinmässigt insamlade elektroniska patientjournaler och utvärderar dess samband med negativa behandlingsresultat hos äldre vuxna på sjukhus.
I vår nypublicerade studie [1] extraherades journaluppgifter (EHR) för 18 225 patienter med icke-elektiva sjukhusinläggningar mellan 1 mars 2020 och 17 juni 2021 från 9 geriatriska kliniker i Stockholm. Ett 48-punkters elektroniskt skörhetsindex konstruerades med hjälp av diagnostiska koder, funktionsnivå och andra hälsoindikatorer och laboratoriedata. Nämnda CFS, Hospital frailty risk score och Charlson comorbidity index användes för jämförande utvärdering av vårt elektroniska skörhetsindex. Vi modellerade dödlighet på sjukhus och 30 dagars återinläggning med logistisk regression; 30 dagars och 6 månaders dödlighet med Cox-regression och vistelsens längd med linjär regression.
13 188 patienter inkluderades i analyserna (medelålder 83,1 år). Ett steg på 0,03 i elektroniskt skörhetsindex var förknippat med högre risk för sjukhusdödlighet (oddsförhållande 1,65; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,54–1,78) samt 30 dagars (hazardkvot [HR] 1,43; 95KI 1,38–1,48) och 6 månaders dödlighet (HR 1,34; 95KI 1,31–1,37), justerat för ålder och kön. Av skörhets- och samsjuklighetsmåtten hade vårt index den högsta arean under ROC-kurvan (receiver operating characteristic) – ett vanligt mått på hur bra en klassifikationsmetod presterar – för dödlighet på sjukhus: 0,813. Högre elektroniskt skörhetsindex var förknippat med längre vistelsetid men hade en ganska dålig diskriminering vad gäller 30-dagars återinläggning.
Vårt EHR-baserade elektroniska skörhetsindex har sålunda visat sig vara tydligt kopplat till negativa behandlingsresultat, vilket tyder på att det kan användas vid riskstratifiering av äldre vuxna på sjukhus. Det är tänkt att användas för flera ändamål: för att komplettera CFS för att identifiera patienter som har stora och komplexa vårdbehov och skulle dra nytta av en komplett geriatrisk bedömning, för att beskriva en individs hälsotillstånd och kommunicera det till andra vårdgivare och för att beskriva hälsotrender på gruppnivå. Tanken är att vårt elektroniskt skörhetsindex ska automatiseras så att extra resurser för datainsamling inte krävs.