Syftet med elektroniska recept är att så mycket information som möjligt om patienters förskrivna och uthämtade recept, ska finnas samlat i Nationella läkemedelslistan. E-recept har i praktiken använts en tid nu. Men bestämmelsen att de ska vara huvudregel har skjutits fram flera gånger, eftersom ett gratis verktyg för förskrivning inte blivit klart som planerat.
Men nu är det slutligen dags. Från tisdagen den 10 maj är det i första hand e-recept som gäller, med några få undantag där pappersrecept fortfarande kan användas (se faktaruta).
För de flesta läkare och andra förskrivare innebär det i nuläget ingen förändring, då de kan fortsätta använda sina vanliga förskrivningssystem. Men för småskaliga förskrivare, exempelvis små mottagningar eller pensionärer och andra så kallade fritidsförskrivare, har kostnaden för ett kommersiellt förskrivningssystem ibland setts som orimlig. Därför har det funnits ett krav att ett gratis alternativ skulle vara etablerat.
Ett sådant kom för ett år sedan när Förskrivningskollen sjösattes, och sedan november har man kunnat skapa förskrivningar i det. Förskrivningskollen ska fungera både som en reserv om förskrivarnas vanliga system inte fungerar, och som ett gratis alternativ.
Men det har ett antal begränsningar. Funktioner som i nuläget saknas är till exempel möjlighet att förnya, ändra och återinsätta läkemedelsförskrivningar.
– Just förnya är något man håller på att titta på nu, säger Peter Alvinsson, avdelningschef på E-hälsomyndigheten, som ansvarar för Förskrivningskollen.
– Inget är bestämt än. Men om jag ska gissa, tror jag att den funktionen kommer.
Andra begränsningar är möjligheten att förskriva och makulera handelsvaror, exempelvis injektionssprutor, kanyler och testmateriel. Sådant ska förskrivas på hjälpmedelskort. Det finns inte heller beslutsstöd om exempelvis förskrivning till barn, rimlighetskontroll av dosering eller förskrivningsmallar.
I E-hälsomyndighetens manual påpekas också att Förskrivningskollen saknar information om flera saker, däribland allergier, ordinationer och rekvisitionsläkemedel. Och det är något som sannolikt inte kommer att hanteras av Förskrivningskollen framöver heller, då den informationen inte förs över från journalsystemen.
Läsare har dock uppmärksammat Läkartidningen på att det finns tekniska begränsningar. Man måste till exempel använda en dator med en tillräckligt högupplöst skärm. Det fungerar inte med en läsplatta eller en mobiltelefon.
– Vi har fått in önskemål om vidareutveckling, bland annat att kunna visa innehållet på plattor eller mobiltelefon. Men vi har inte med det i vår utvecklingsplan för det här året, eftersom vi har fullt upp med andra insatser. Och vi har inte satt planen för nästa år, säger Peter Alvinsson.
Men det är inte otänkbart att ni utvecklar ett stöd för mobila enheter?
– Nej, det är det ju inte. Ställningstagandet är inte gjort.
Peter Alvinsson poängterar att önskemålet om stöd för olika enheter måste ställas mot annan utveckling. Dessutom är E-hälsomyndighetens uppdrag att tillhandahålla ett system som ska fungera som reserv och för småskalig utskrivning. Det är inte tänkt att konkurrera med de kommersiella systemen på marknaden.
– Vi har aldrig haft som uppdrag att utveckla en fullfjädrad förskrivningslösning som ska innehålla alla saker och mer därtill, säger Peter Alvinsson.
Läs även:
Nytt bud – elektronisk förskrivning huvudregel i maj
Chefläkare varnar för stora risker med läkemedelslistan
Rekommenderas inte för Mac
Undantag för e-recept som huvudregel är
- Vid tekniska störningar som gör att det inte går att förskriva elektroniskt.
- När patienter behöver hämta ut läkemedel i andra länder.
- När förskrivaren bedömer att patienten har ett skyddsbehov som gör att uppgifter hanteras säkrare genom förskrivning på receptblankett.
- Andra särskilda skäl. Avsaknad av elektroniskt system räknas dock inte dit.
De tekniska förutsättningarna för Förskrivningskollen är att förskrivaren använder en dator (stationär eller bärbar) med en skärm på minst 14 tum och 1 920×1 080 pixlars upplösning.
Förskrivningskollen ska kunna fungera på flera typer av datorer. E-hälsomyndigheten rekommenderar dock Windows och webbläsarna Chrome eller Edge. Mac rekommenderas ännu inte, då den plattformen inte har testats tillräckligt.
(uppdaterad 2022-05-12)