»Kvinnors rättigheter i USA är under attack. Om domstolen upphäver Roe mot Wade, blir det ett direkt angrepp på friheten.«
Det sa USA:s vicepresident, demokraten Kamala Harris, vid ett tal förra tisdagen. Upprinnelsen är ett läckt topphemligt dokument från USA:s högsta domstol som tidningen Politico tagit del av och publicerat. Enligt dokumentet planerar domarna i domstolen att riva upp den allmänna rätten till abort i USA, genom att upphäva en dom från 1973 – Roe mot Wade.
Domen har i nära 50 år gett amerikanska kvinnor en grundlagsskyddad rättighet till abort. Men domarna menar att domstolen på 70-talet gjorde fel tolkning och att en sådan rättighet inte går att styrka i USA:s författning.
Domarna i USA:s högsta domstol utses av den sittande presidenten. Och under Donald Trumps tid, utsågs inte mindre än tre domare. Det betyder att sex av domstolens nio domare är konservativa, vilket möjliggjort det skifte i abortfrågan som USA nu tycks stå inför.
Om det läckta förslaget blir verklighet, blir det upp till varje delstat att bestämma om abort ska vara tillåtet eller inte.
– Och delstaterna har på senare tid blivit alltmer restriktiva, säger Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, överläkare vid Södersjukhuset, och medicinsk redaktör på Läkartidningen.
Flera undersökningar pekar mot att omkring hälften av delstaterna i princip kommer att förbjuda abort om det vore upp till dem. Men Lena Marions tror avslöjandet kommer bli en stor fråga i mellanårsvalet.
– De flesta amerikaner stöttar ändå en tillåtande abortlag. Så det kommer bli en direkt påverkan på valet till kongressen.
Till exempel visar en Gallup-undersökning från maj 2021 att 80 procent av medborgarna är för en aborträtt i alla eller i de flesta fall. Och enligt en undersökning från Pew Research Center samma år, tyckte 59 procent att abort skulle vara laglig.
Men om USA kommer att tolka lagen annorlunda, får det bäring på andra länder också.
– Det kommer också få konsekvenser utanför USA, det är helt klart, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid KI, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, och chef vid WHO Collaborating Centre in Human Reproduction.
Hon nämner Latinamerika som ett exempel. Där har Argentina, Mexiko och Colombia liberaliserat sina abortlagar. Men om USA blir mer konservativt i frågan, kan andra länder som börjat ta steg i samma riktning, börja tveka och bromsa sin utveckling.
Det finns också en överhängande risk att utvecklingsländer inte vågar liberalisera sina abortlagar av rädsla för att
amerikanskt stöd ska utebli.
– Man vågar inte för man är beroende av amerikanskt bistånd till exempel, säger Kristina Gemzell Danielsson.
– USA har en extremt stor makt och kan utöva en press på många länder.
Hon nämner både lobbygrupper för anti-abortrörelsen och direkta politiska krav. Exempel på sistnämnda är Donald Trumps så kallade Mexico City-policy. Genom den kunde USA kräva att utländska organisationer inte skulle genomföra aborter eller förespråka rätten till abort, för att få amerikanskt bistånd.
Kan den amerikanska debatten påverka Sverige också?
– Ja, det kan man tänka sig. Men förhoppningsvis kan vi stå emot eftersom vi har kommit så långt.
Lena Marions tror att det kan finnas vissa grupperingar i Sverige som kan anamma den amerikanska anti-abortretoriken. Och hon tycker sig se sådana strömningar i vissa politiska partier.
– Det är inget som man gått ut med officiellt, men jag tror att vi ska ha ögon och öron öppna och inte ta vår abortlag för helt given, säger hon.
(uppdaterad 2022-05-10)
