Vitali Grozman, radiolog, slår sig ned på den just nu tomma britsen i datortomografen. Han har just visat några DT-bilder från fall av tidig – fortfarande klart botbar – lungcancer i granskningsrummet på andra sidan korridoren. 

– I dag har de allra flesta som vi diagnostiserar med lungcancer redan elakartade stora eller metastaserade tumörer. Det är klart att man inte kan låta bli att tänka att all spridd cancer som dödar patienter någon gång har varit en sådan tidig förändring som vi har haft tio till femton år på oss att fånga upp och slippa alla metastaser i lymfkörtlar, hjärnan och levern, säger han.

Här på Karolinska universitetssjukhuset i Solna ska lungorna hos 1 000 storrökande kvinnor undersökas med datortomografi under de närmaste två åren, för att fånga lungcancer på ett tidigt stadium. 

Det handlar om ett pilotprojekt i samverkan med Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland, där kvinnor inom upptagningsområdet för Bröst-centrum på Södersjukhuset kommer att få ett brev med frågor om rökvanor och ett erbjudande om att delta i studien. 

Alla som uppfyller kriterierna för storrökare, och vill delta, kallas sedan till screening.

– Hos de allra flesta som screenas kommer vi förstås inte att hitta något, men vi räknar med att hitta enstaka lungcancerfall under pilotstudien, säger Vitali Grozman, som tillsammans med ytterligare en röntgenläkare kommer att granska alla bilder i studien.

Det var redan 2018 som Region Stockholm fattade beslut om ett pilotprojekt för lungcancerscreening. Men det hela har dragit ut på tiden. Screening för lungcancer är en stor apparat med många aktörer. Dessutom har pandemin orsakat förseningar. 

Nu är planen att komma i gång i augusti.

Gunnar Wagenius, processledare för lungcancer vid RCC Stockholm Gotland och ansvarig prövare, hoppas att pilotprojektet ska bana väg för ett nationellt införande av lungcancerscreening – något som Socialstyrelsen hittills inte velat pröva.

Även om pilotstudien bara omfattar kvinnor är målet att även storrökande män ska screenas om det hela införs på bred front.

– För professionen finns det ingen tvekan om att lungcancerscreening är bra. Rent vetenskapligt vet vi att screening räddar liv och vi har gjort en hälsoekonomisk analys som visar att vi kan göra det här för en helt försvarbar penning, säger Gunnar Wagenius och fortsätter:

 – Målet med pilotstudien är att visa att det rent praktiskt går att genomföra lungcancerscreening, att man kan göra det på det här sättet och att det sedan kan bli en pusselbit i slutmålet: att få till nationell screening.

Han radar snabbt upp ett antal frågor som han hoppas att studien ska ge svar på:

– Hur mycket resurser krävs det? Hur lång tid tar det att göra alla röntgenundersökningar? Vad är kvinnornas inställning till det här? Hur hög är svarsfre-kvensen på de enkäter som vi skickar ut? Och kommer alla som har sagt att de ska delta att göra det?

Misstänkta cancerfall kommer att remitteras till en särskild utredningsenhet, precis som misstänkta fall som upptäcks av en slump.

– I svarsbreven kommer det att finnas kontaktuppgifter till bland annat Cancerrådgivningen. Alla som kontaktas – oavsett om de inkluderas i studien eller ej – kommer att få information om Sluta röka-linjen, säger Nina Markholm Nordgren, projektledare för pilotstudien på RCC Stockholm Gotland.

Vitali Grozman väntar sig inte några stora flaskhalsar under själva pilotprojektet. Undersökningarna kommer att göras utanför ordinarie arbetstid, och han räknar med att 10 till 15 kvinnor ska kunna betas av på en kväll.

– Däremot ska man nog inte sticka under stol med att det finns en del utmaningar om man börjar att screena stora grupper i framtiden, säger Vitali Grozman.

Det kommer till exempel att krävas omfattande utbildningsinsatser, tror han.

– Om man inför nationell screening för lungcancer så kommer väldigt många radio-loger ute i landet att jobba med det. De kommer antingen att behöva bra AI-stöd eller utbildning, för det är inte så enkelt. Man kan inte bara överlåta det här till en allmänradiolog på vilken mottagning som helst.

En utmaning med att leta efter just tidiga tecken på lungcancer är att det förekommer många olika förändringar i lungor som inte är cancer, utan spår av infektioner och inflammationer.

Tillbaka i granskningsrummet klickar Vitali Grozman fram två DT-bilder på skärmen. De kommer från samma patient men är tagna med fem års mellanrum. Han pekar på en vitaktig, diffus fläck på bilden till höger.

– Den här bilden togs 2017. Det är en tidig lungcancer, men det uppmärksammades inte då, utan man har trott att det är något godartat. Vi har lärt oss mycket om hur tidig lungcancer kan se ut de senaste 5–10 åren, säger han och flyttar sedan fokus till en större, mer tydligt definierad fläck på bilden till vänster:

– Den här bilden tog vi nyligen. Här har tumören vuxit. Sannolikt är den fortfarande botbar. Men man vill ju helst upptäcka de flesta fall av lungcancer på ett tidigare stadium.

Vitali Grozman tror också att antalet lungläkare kan bli en flaskhals, eftersom det finns risk att de utredande enheterna översköljs av helt nya patientgrupper.

En slutrapport planeras till 2025, men projektet kommer att utvärderas löpande. Då finns också möjlighet att skruva på olika parametrar, om det skulle behövas.

Gunnar Wagenius skulle gärna se liknande initiativ i andra delar av landet.

– Det finns ju andra sätt att hitta de här patienterna än det som vi har valt. Man kan till exempel söka sig till specifika KOL-mottagningar eller vårdcentraler. Jag vet att det diskuteras på fler håll, men det finns inga konkreta planer ännu, säger han.