I slutet av förra veckan började åklagarsidan att ställa sina frågor till Paolo Macchiarini. Han fick bland annat frågor om materialen som användes vid transplantationerna och om det fanns tidigare djurförsök som visade att metoden fungerade.

Han fick också frågan om vad han själv har för kunskaper om biomaterial.

– Låt oss inte glömma att jag är allmän toraxkirurg, så har jag vissa insikter om forskningsläget men jag kan inte känna till alla fält i den vetenskapliga världen. Det är skälet till att det är ett lagarbete, svarade Macchiarini.

Vid tisdagens huvudförhandling fortsatte åklagarna med fler frågor till Macchiarini.

Chefsåklagare Jim Westerberg frågade bland annat om det var han som klippte bort luftstrupen på patient nummer två och därefter sydde på den syntetiska protesen.

Macchiarini svarade att man måste utföra ett ingrepp och ta bort en del av luftstrupen för att avlägsna den tumör som fanns och att man sedan behöver rekonstruera detta.

Det här var enligt planen och i enlighet med vad man kommit överens om på den multidisciplinära konferens som föregick operationen, uppgav Macchiarini.

Till slut tröttnade chefsåklagare Jim Westerberg på att Macchiarini inte gav ett rakt svar på frågan. Han struntade i att använda sig av tolkhjälpen och vände sig i stället direkt till Paolo Macchiarini med en fråga formulerad på engelska: Men var det du som gjorde det?

– Det är en samlad ansträngning av flera olika kirurger där varje kirurg hade sitt eget ansvarsområde. Jag kan inte säga att jag utförde allting, utan vi som befann oss operationssalen, vid operationsbordet, utförde transplantationen tillsammans, sa Macchiarini.

Han fortsatte:

– Önskar du lägga ansvar på mig så har jag skurit och rekonstruerat, men jag kan inte minnas om jag gjorde alla steg. Jag skulle säga att det är osannolikt.

Åklagarsidan har genom sin skriftliga bevisning försökt visa på att Macchiarini tidigt fått kännedom om allvarliga komplikationer och att metoden inte fungerat, men att han trots det fortsatt med ingreppen.

Jim Westerberg ställde frågan om det inte var dags att stanna upp och reflektera vid tiden innan den tredje transplantationen i Sverige, då Macchiarini enligt åklagarsidan haft kännedom om problem och allvarliga komplikationer.

– Att det var väldigt många problem är något som du tar upp. (Patient ett) överlevde i tre år trots de stora komplikationerna som du påstår, svarade Macchiarini.

En annan fråga var om det skedde någon multidisciplinär konferens inför beslutet att göra transplantationen för patient nummer tre. Enligt Macchiarini är det möjligt att det inte hölls någon konferens på samma sätt som för patient nummer ett.

Däremot framhöll han att det hade förekommit omfattande diskussioner och mejlväxlingar. Dessutom pekade han på att han vid det tillfället var utlånad från ÖNH-kliniken i Huddinge till Karolinska i Solna.

– Jag kan inte föreställa mig en organisation där en gästkirurg vid namn Macchiarini kan gå in på värdkliniken och fatta beslut utan att prata med någon, det är helt omöjligt.

Macchiarini fick också frågan vem som tog beslutet om vilket material som skulle användas för den konstgjorda stommen för patient nummer tre.

Han svarade att det i deras grupp bland annat fanns biomekaniker, experter på celler och kirurger och att alla bidrog med sina kunskaper.

– Återigen insisterar jag att det var ett väldigt fint teamarbete för att rädda liv, sa Macchiarini.