Under torsdagen fattar regeringen beslut om en nationell militärövning för höjd beredskap och krig, där sjukvårdspersonal ska ingå, rapporterar Ekot.
– Vi vill att också hälso- och sjukvårdens personal är med och övar på svensk civilberedskap. Syftet är att stärka förmågan för att i olika krissituationer, och ytterst krig, ha den allra bästa beredskapen, säger socialminister Lena Hallengren (S) i radiointervjun.
När militärövningen Aurora nästa år går av stapeln väntas omkring 1 000 vårdanställda från hela landet delta. För detta avsätter regeringen 50 miljoner kronor. Tanken är att liknande övningar ska hållas vartannat år framöver. Senast 2020 fanns planer på en sådan övning, vilket skulle ha blivit den första i sitt slag på tre decennier, men pandemin satte käppar i hjulet och den fick genomföras i en mindre version.
Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet, har tidigare uttryckt att vårdens krigsberedskap behöver stärkas med fler övningar. Han anser dock inte att den här typen av nationella övningar är rätt väg att gå.
– Resultatet riskerar att bli försumbart. De här övningarna är jättestora och jättedyra, det är mycket bättre med korta, billigare och enklare övningar som görs i verksamheten en gång i månaden eller en gång i kvartalet, säger han till radion.
Lena Hallengren anser dock att olika övningar fyller olika syften.
– Mindre övningar involverar inte lika många, det blir inte samma samordning mellan regionerna. Vi ser ett stort behov av att totalförsvaret kan öva – och hälso- och sjukvården är en viktig del i totalförsvaret, säger hon.
