Sekundäranvändning av hälsodata innebär att data insamlad i ett syfte, också används i ett annat. Större mängder data skulle exempelvis kunna användas som stöd för beslut i sjukvården eller i forskningssammanhang. Men möjligheterna till sekundäranvändning är i dag begränsade, då data kan vara låst till exempel till en viss vårdgivare.
Regeringen har kommit fram till att regelverket behöver ses över för en ökad användning av sådan data, samtidigt som enskilda individers integritet inte offras. Därför har regeringen utsett en utredare för att undersöka vilka möjligheter som egentligen finns i dag till sekundäranvändning inom sjukvård, forskning och innovation. Utredaren ska också ge förslag till lagändring om det är nödvändigt.
Statssekreterare Maja Fjaestad (S) säger till Dagens Medicin att Finland är en förebild, som bland annat har myndigheten Findata som kan samla in och skicka data till exempelvis forskare.
– När vi har olika regionala data och hälsodata så blir det inte alltid optimalt utan man behöver ta ett nationellt grepp, säger Maja Fjaestad som reflektion gällande det svenska och det finska systemet.
Socialminister Lena Hallengren (S) påpekar att det händer mycket i den datadrivna hälso- och sjukvården, och att det därför är viktigt att lagstiftningen hänger med.
– Med ökad sekundäranvändning av hälsodata kan till exempel forskning och innovation inom precisionsmedicin stöttas, för ännu mer avancerade och pricksäkra diagnoser och behandlingar, säger hon i ett pressmeddelande.
Till utredare utses juristen Katarina Nyström. Uppdraget ska redovisas senast den 21 september 2023.
Läs även:
Stockholms centrum för hälsodata skalar upp för att korta väntetiderna
Nya nav ska ta AI till vårdgolvet
Läkemedelsverket ska växla upp arbetet med artificiell intelligens
