2017 föreslog den statliga utredningen »Ökad insyn i välfärden« att privata aktörer som utför offentligt finansierad verksamhet också ska omfattas av offentlighetsprincipen. Men utredningen stötte också på patrull. Exempelvis Läkarförbundet sa nej i sitt remissvar och påpekade att det skulle innebära stora praktiska svårigheter och en påtaglig administrativ börda.
Regeringen vill dock fortsatt se att även privata verksamheter omfattas, om de utför offentligfinansierad vård och omsorg. Därför vill man fortsätta utreda frågan.
– Regeringen anser att medborgare i största möjliga mån bör ges samma möjlighet till insyn i skattefinansierad vård, omsorg och socialtjänst, oavsett driftsform, sa socialminister Lena Hallengren (S) under en presskonferens på torsdagen.
Hon påtalar att offentlighetsprincipen, som i grunden gäller offentlig förvaltning, genom åren har kommit att omfatta även vissa offentligägda bolag och stiftelser.
– Samtidigt har utvecklingen vad gäller privat utförda välfärdstjänster gått i motsatt riktning. Privata välfärdsföretag omfattas inte av offentlighetsprincipen. Och när alltmer verksamhet utförs av privata företag, har allmänhetens insyn i vissa delar av samhället samtidigt minskat, sa Lena Hallengren.
Utredningen från 2017 har inte resulterat i några skarpa förslag inom vård och omsorg. I stället lyftes behovet av att komplettera utredningen. Och det är vad regeringen nu vill göra.
En ny tilläggsutredning ska titta på fyra områden. Ett handlar om att regler för arkivhållning som i dag gäller kommuner och regioner, också ska omfatta privata verksamheter. Ett annat område handlar om en bedömning av vilka konsekvenser införandet av offentlighetsprincipen har för börsnoterade aktiebolag.
Tilläggsutredningen ska även undersöka vad som behövs för att införa offentlighetsprincipen för verksamheter som tillhandahåller insatser som inte kräver behovsprövning enligt socialtjänstlagen, exempelvis hemtjänst utan behovsprövning. Därtill ska man utreda möjligheterna för privata utförare att få stöd att hantera allmänna handlingar, vilket inte minst anses viktigt för små företag.
Lena Hallengren påpekar att offentlighetsprincipen, som gör det möjligt för både journalister och allmänhet att exempelvis begära ut handlingar, är en viktig norm i det svenska samhället och att den behövs för att motverka fusk och korruption.
– Det handlar om demokrati. Det handlar om allmänhetens insyn i vad våra skattepengar går till, sa hon på presskonferensen.
Läs även:
Offentlighetsprincipen även för skattefinansierad verksamhet i privat regi
Offentlighetsprincip i privat utförd vård möter motstånd
Offentlighet och sekretess
Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen, som är en av Sveriges fyra grundlagar. Lagen är från 1766 och var den första i världen som gjorde tryckfrihet till en rättighet, liksom att alla medborgare har rätt att ta del av handlingar från regering, riksdag och myndigheter.
I offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelserna om allmänna handlingars sekretess, som begränsar rätten att ta del av dem. Lagen reglerar också myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar och hur beslut kan överklagas till exempel.
