Universitetslektor Thorbjörn Lundberg är ansvarig för det glesbygdsmedicinska spåret vid Umeå universitet. Han beskriver pilotförsöket som unikt i Norden.
Sedan hösten 2018 har två läkarstudenter per termin, från termin fem, fått möjligheten att göra stora delar av de kliniska placeringarna i den västerbottniska glesbygden – dels vid Storumans sjukstuga, dels vid Lycksele lasarett.
Totalt har 22 studenter påbörjat det glesbygdsmedicinska spåret, och det har varit mellan tre och fem sökande per plats genom åren. Fyra av de 22 har hunnit ta examen, sju har avbrutit eller pausat läkarutbildningen eller spåret av olika skäl och resterande elva går det just nu.
Att studenter har slutat eller pausat beror oftast på att de har tagit ett studieuppehåll eller tyckt att resorna varit för svåra att få ihop med privatlivet. Men någon enstaka student har även avbrutit på grund av missnöje med spåret, enligt Thorbjörn Lundberg.
Majoriteten av studenterna är dock mycket nöjda, visar en utvärdering som Umeå universitet har gjort genom enkäter till studenterna och personalen vid Storumans sjukstuga samt den berörda personalen vid Umeå universitet.
Att rekrytera fler framtida läkare till glesbygd, ett nationellt problem som många regioner brottas med, är ett uttalat syfte med pilotprojektet. Om det har lyckats, är ännu för tidigt att svara på. De första som gått spåret har nyligen tagit examen och gör nu allmäntjänstgöring (AT).
– Men vi har ställt frågan om de inspirerats av att jobba i glesbygd och inom allmänmedicin genom spåret, och det är många som svarar ja på det.
Ett annat syfte med pilotförsöket är att universitetet ville se om det går att förlägga mer av läkarutbildningen i primärvården. Det är definitivt möjligt enligt Thorbjörn Lundberg.
Om det leder till ökad kvalitet på utbildningen är däremot svårare att mäta, i och med att så få studenter deltagit hittills. Studenterna som gått spåret uppger dock att de fått mer klinisk praktik, handfast patientkontakt, ökat självförtroende och blivit mer självständiga.
– De tycker sig ha fått mer praktisk färdighet jämfört med sina studiekamrater som inte gått spåret. Att de fått se fler patienter, varit mer närvarande i patientkontakterna och lärt sig ta ett större ansvar, säger Thorbjörn Lundberg.
En student uppgav exempelvis i utvärderingen att hen fått mer patientkontakt och träffat fler egna patienter under sina veckor i Storuman än under alla veckor som tillbringats på Norrlands universitetssjukhus under hela studietiden.
Många av studenterna lyfte även kontinuiteten som en styrka. I och med att de återvänt regelbundet till Lycksele lasarett och sjukstugan i Storuman har de lärt sig rutinerna, kunnat följa en del patienter och blivit ett välbekant ansikte för den övriga personalen.
Det tycker även Thorbjörn Lundberg är en styrka med modellen. När det gäller svagheter nämner han den dåliga bemanningen i primärvården som en utmaning. Sjukstugan i Storuman är delvis beroende av stafettläkare. Det har lett till varierande kvalitet på utbildningen.
– Det blir känsligt i perioder om någon har semester eller blir sjuk. Stafetterna har inte riktigt koll på vad som gäller, hur de ska handleda eller vad studenterna förväntas göra under sin tid där.
I höst väntas läkarutbildningens programråd besluta om spårets fortsättning. Thorbjörn Lundberg anser att det bör bli en permanent del av utbildningen. Han rekommenderar dessutom en utökning till fler sjukstugor – helst i samverkan med andra regioner i norra Sverige – så att spåret kan erbjudas till fler studenter.
– Om vi får in fler studenter, kan vi på sikt bygga upp ett särskilt curriculum. I dag har de som går spåret samma som alla andra studenter. Men vi skulle kanske kunna erbjuda något utöver det de andra får – exempelvis en kurs i glesbygdsmedicin.
Umeå universitet har också kontakt med Nasjonalt senter for distriktsmedisin i norska Tromsö, och har planer på att utveckla ett samarbete med dem framöver.
Inspirationen till själva spåret har dock Umeå universitet fått från Northern Ontario School of Medicine, Kanada. Där infördes en ny läkarutbildning och en ny läroplan med primärvården i glesbygd som akademisk bas för ungefär tjugo år sedan. Antagningsprocessen riktar sig särskilt mot studenter från glesbygdsområden. Ett viktigt syfte är att på längre sikt stärka sjukvården i den kanadensiska glesbygden.
Läs mer:
Glesbygdsmedicin på schemat i Umeå
»Efter två veckor kände jag: ”Jamen det är det här jag vill jobba med«
Mer om glesbygdsspåret
Läkarprogrammet vid Umeå universitet ges på fyra studieorter från termin 6 – Luleå/Sunderbyn, Umeå, Sundsvall och Östersund.
Hösten 2018 startade pilotprojektet som innebär att två läkarstudenter/termin under terminerna 5-11 kan fördjupa sig inom glesbygdsmedicin genom kliniska placeringar i Västerbottens inland. Dels vid sjukstugan i Storuman, som har både mottagning och vårdavdelning, dels på Lycksele lasarett där studenterna gör delar av den kliniska utbildningen inom kirurgi, medicin, gynekologi och pediatrik.
Studenterna som går spåret har samma lärandemål och examination som sina kurskamrater i övrigt. Det glesbygdsmedicinska spåret har bara kunnat sökas av studenter med Umeå som studieort.
