JO kräver åtgärder mot onödig tvångsvård inom rättspsykiatrin

Förra året vårdades 67 patienter inom sluten rättspsykiatrisk vård, fastän kliniken bedömt dem som klara att skrivas ut till öppen vård, enligt en årsrapport från Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Det innebär att 8 procent av patienterna tvångsvårdades längre än nödvändigt, skriver Justitieombudsmannen (JO) efter att ha granskat frågan.

»Det kan vara så många som en av tio patienter som drabbas av detta. Konsekvenserna för dessa patienter är allvarliga. Det leder till en längre vårdtid än nödvändigt i en vårdform som är förenad med frihetsberövande och annat tvång«, skriver Chefs-JO Erik Nymansson i sitt beslut.

Orsaken till att patienterna inte kommer ur den slutna rättspsykiatriska vården tidigare är främst svårigheter med att ordna ett boende med stöd. En förklaring till att det många gånger dröjer kan i sin tur vara att kliniken och kommunen ofta gör olika bedömningar av vad för typ av boende patienten behöver. När kliniken bedömer patienter görs det utifrån risken för att återfalla i brottslighet, vilket ofta leder till att man vill se ett boende med bemanning dygnet runt. Kommunen å sin sida grundar sin bedömning på vilka insatser som krävs för att patienten ska kunna klara aktiviteter som att sköta sin hygien, laga mat, städa och tvätta.

Justitieombudsmannen konstaterar också att det i praktiken saknas ekonomiska morötter med nuvarande regelverk, eftersom kommunernas betalningsansvar börjar först när patientens insatser i vårdplanen är beslutade, något som regleras i den samverkanslag som trädde i kraft 2018.

»Jag kan inte se att samverkanslagen i detta avseende har haft någon positiv effekt för den aktuella patientgruppen«, skriver Erik Nymansson. »Lagstiftaren har valt att införa ekonomiska incitament för att främja detta. Det är då viktigt att dessa incitament är verkningsfulla.«

Han slår fast att det behöver vidtas åtgärder för att snabbare ge patienter öppen rättspsykiatrisk vård och vill även att andra åtgärder som ökar möjligheterna för patienterna att få ett lämpligt boende bör utredas. Dessutom behöver situationen för utomlänspatienter uppmärksammas särskilt. Exempelvis hade Region Stockholm förra året 215 rättspsykiatriska vårdplatser, plus runt 180 patienter placerade i andra regioner. Några av regionerna har i utredningen tryckt på att just utomlänsplaceringar kan medföra svårigheter med att slussa ut patienter. Det kan bland annat bli svårare att pröva korta permissioner till ett boende om personalen har bristande lokalkännedom om patientens hemkommun och om avstånden dit är långa, menar flera regioner.