Kompetensförsörjning och specialistbrist i läkarkåren är en alltför bekant och gammal fråga för många. Sylfs seminarium under Almedalsveckans tisdag kanske inte erbjöd några helt nya lösningar, men den gav både läkare och politiker insikter, och verkade skapa nya kontaktytor.
Ett exempel är den fråga Sylf har drivit om att konvertera handledning innan AT till AT-platser. Många underläkare som väntar på AT har handledning. Därmed verkar det inte vara en fullt så stor brist på handledare som det ibland kan göras sken av i debatten – bara att de handleder personer som ännu inte fått AT-plats. Skulle de resurserna då inte kunna omvandlas till AT, undrar Sylf.
– Jag har faktiskt inte varit i kontakt med det förslaget innan. Jag tycker det låter intressant, svarade Lars Rådén (M), vice ordförande i Stockholms hälso- och sjukvårdsnämnd, som var en av paneldeltagarna och som lovade att ta med sig förslaget till diskussion.
Stockholm har genom åren haft längst väntetid i landet till AT. 2021 låg snittet på knappt 18 månader efter examen.
Ur ett nationellt perspektiv kom exempelvis frågan om riktade statsbidrag upp i paneldiskussionen, vilket Lars Rådén hade lite delade meningar om: å ena sidan bra med bidrag rent generellt, men också svårt att bygga något hållbart med tillfälliga sådana.
Riksdagspolitikern Kristina Nilsson (S), vice ordförande i socialutskottet, påpekade att regionernas utmaningar ser väldigt olika ut.
– Från nationell nivå tror jag att vad vi kan göra är att ständigt lyfta frågan: att se till att det finns medel, och kanske att följa upp bättre hur det ser ut i regionerna. Och med skiftet till BT är tanken ändå att det ska gå snabbare från student till färdig specialist.
Sylfs ordförande Shadi Ghorbani tycker att panelsamtalet bjöd på en bra diskussion med flera bra frågor och synpunkter från publiken.
Vad tycker du om politikernas svar?
– Jag tycker ändå vi fick en del gehör, men å andra sidan är detta ett problem som pågått under väldigt lång tid. Så nu är det viktiga att följa upp och där fick vi faktiskt gensvar från Lars Rådén om att vi ska få till ett möte senare i höst för att följa upp det här.
En sak Shadi Ghorbani särskilt reagerade på under seminariet var det upplevda motsatsförhållandet mellan sjukvårdsproduktion och utbildning. Lars Rådén sa att han inte ifrågasatte att Stockholm behöver fler AT-platser, men påpekade att det kompliceras av den stora sjukvårdsproduktion som regionen har, exempelvis genom nationell vård. Läkarnas tid är ett nollsummespel, och ska mer tid skapas för handledning och utbildning, måste trycket minska på produktionen. Och det görs inte i en handvändning.
Shadi Ghorbani tror dock inte att handledning påverkar så mycket, och att man i längden tjänar på att utbilda fler.
– Det lönar sig också. Jag skulle vilja säga att man ska ha de här två tankarna samtidigt: produktion och utbildning
Det finns inget motsatsförhållande?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har många ST-läkare som kan vara handledare. Södersjukhuset har föregått med gott exempel. De har utökat sina AT-platser genom att använda infektionskliniken och barnkliniken för att placera AT-läkarna.
Läs även:
Statlig satsning ska ge fler AT-platser
Fler AT-platser planeras i varannan region – men det räcker inte
Södersjukhuset erbjuder fler AT-platser genom nya placeringar
