I november 2019 lades grunden till Stockholms sjukvårdsupprop. Då hade Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus varslat om att hundratals tjänster skulle bort, däribland läkare och undersköterskor.
De båda ST-läkarna Laura Björnström och Akil Awad startade ett upprop mot varslen som skulle ta sitt uttryck i en manifestation i Gamla stan som kom att locka tusentals dagen efter Lucia. Och de skapade en Facebook-grupp som på en vecka fick över 16 000 följare. Snart blev de intervjuade av olika medier och utvecklingen i Stockholmssjukvården kom högt på mediernas agendor.
Varslen drogs senare tillbaka. Men Stockholms sjukvårdsupprop hade fått upp farten och bildat en grupp av eldsjälar som fortsatte påverkansarbetet med Laura Björnström och Akil Awad i spetsen. Genom åren har det blivit flera manifestationer, debattartiklar och kampanjer i sociala medier. Fokus har varit på patientsäkerheten. Och Laura Björnström och Akil Awad har till exempel lärt sig att prata om beläggningsgrad snarare än vårdplatsbrist, då det sistnämnda är ett vagare begrepp som politiker och sjukvårdsledning kan bortförklara med att organisationens struktur tillåter färre platser.
Men nu är det dags att sätta punkt för Sjukvårdsuppropet.
– Det fanns aldrig någon plan att fortsätta så här långt när vi började. Det har tuffat på längre än vad jag trott. Vi har gjort det på vår fritid, och det krävs mycket för att det ska bli bra, berättar Akil Awad när Läkartidningen träffar honom och Laura Björnström på deras arbetsplats Södersjukhuset.
Laura Björnström påpekar att de dryga 2,5 åren har tagit mycket energi och tid. Men hon hoppas också att det har lagt grunden för andra i sjukvården att vilja kliva fram och ge en röst åt personalen på vårdgolvet.
Hon är missnöjd med att inte mer har förändrats i sjukvårdspolitiken under de här åren, men konstaterar också att Stockholm sjukvårdsupprop fått stort genomslag.
– Vi har fått träffa många personer med inflytande i sjukvårdspolitiken och fått mycket medialt utrymme. Så jag tänker att vi har gjort vårt nu.
Har det varit jobbigt att vara en förgrundsfigur för vårdpersonalens kritik?
– Både och. Det har varit roligt när man känt medvind och kollegornas stöd har vi känt hela tiden. Men ibland blir man lämnad lite ensam längst fram i ledet och önskar att fler kanske vågade gå ut medialt.
För Stockholms sjukvårdsupprop har det alltid varit viktigt att inte ta partipolitisk ställning. Med det sagt, har ett borgerligt block styrt regionen i 16 år, och därmed blivit mottagare till mycket av uppropets kritik. Samtidigt är Akil Awad och Laura Björnström kritiska till att oppositionen inte lyckats bättre med att uppmärksamma frågorna.
Det politiska spelet har också varit något som både förvånat duon, och som lett till frustration.
– Jag är förvånad över den dåliga uppföljningen av konsekvenserna av besluten man tagit, som kostnadsutveckling och nyttan av vårdvalen i Stockholm och närakuterna. Det är skrämmande, säger Akil Awad.
Både han och Laura Björnström hade trott att politikerna skulle haft en större insikt i hur vården är på golvet. I stället tycker de att de mötts av förvåning när de beskrivit den stressiga vardagen och frekventa överbeläggningar som kan leda till att patienter felbehandlas. Och politiken fastnar också i princip- och inriktningsbeslut som tagits för flera år sedan.
– Jag förstår inte varför det tar emot att riva upp beslut om det inte funkar så bra. Det verkar vara lättare att flytta bergskedjor än att lyfta de besluten, vilket jag tycker är otroligt märkligt, säger Akil Awad.
Han tar ett exempel:
– Utifrån våra möten med politikerna är det jättetydligt att det finns en majoritet i Stockholm för att inte öppna fler närakuter. Men ändå öppnas fler. Det finns låsningar på grund av beslut som tagits flera år bakåt.
Har frustrationen bidragit till att ni slutar?
– I viss mån säkert, men jag har nog inte haft några större förhoppningar om att något ska förändras. Jag är ganska pessimistisk, säger Laura och skrattar.
– Jag är extremt nöjd med hur stor uppmärksamhet de här frågorna faktiskt har fått, delvis på grund av oss. Men det är klart: det är provocerande och lite sorgligt att vissa saker man säger till politiker är nyheter för dem.
Sociala medier har varit centralt för Stockholms sjukvårdsupprop. Kontona på Facebook och Instagram har samlat tiotusentals följare, och de har varit basen för uppropets kampanjande. En viktig del har varit vårdpersonalens berättelser om händelser som uppstått i kölvattnet av vårdplatsbrist och stressad personal, vilka även getts ut i en bok.
– Man når fler genom sociala medier. Det är nog oundvikligt att ta hjälp av det, om någon ska hålla på med det här i framtiden. Det är där artiklar kan få spridning, säger Akil Awad.
Nu gör Stockholms sjukvårdsupprop en sista kampanj innan man slår igen butiken efter valet. Kampanjen tituleras »Vi vittnar, du väljer« och riktar sig främst mot allmänheten, och syftet är att uppmärksamma väljare på att sjukvården avgörs i regionvalet.
– Sjukvården är rankad som en av de viktigaste frågorna. Samtidigt vet många inte att sjukvårdsfrågorna avgörs i regionerna, säger Laura Björnström och påminner om en undersökning som Uppdrag granskning låtit göra, vilken visar att majoriteten tror att det är riksdagens eller kommunens ansvar.
Också i den här kampanjen är personalens vittnesmål basen. Den går först och främst ut i sociala medier, men genom finansiering av en privatperson syns den också på Stockholms bussar och tunnelbanor veckorna innan valet.
– Vi hoppas att folk tar sig tid att sätta sig in i frågorna så att de inte slentrianmässigt röstar på det parti de alltid röstar på. Man kan rösta olika i olika val, säger Akil Awad.
Laura Björnström är i dag ST-läkare i obstetrik och gynekologi och Akil Awad är specialistläkare i kardiologi och ST-läkare i anestesi och intensivvård.
(uppdaterad 2022-09-06)