Missbruk och användande av olika slags droger orsakar stort lidande för den drabbade och anhöriga, men det orsakar också stora kostnader för samhället [1]. Behandlingen är förebyggande; det handlar om att se till att inte börja använda droger eller alkohol. Ett antal sådana projekt har använts i samhället, varav troligen »antitobak-kampanjen« är den mest kända. För närvarande finns upplysningskampanjer mot drog- och alkoholbruk genom organisationer som Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor (SLAN) och Riksförbundet narkotikafritt samhälle (RNS) [2].

Även icke-narkotiska läkemedel kan orsaka missbildningar hos fostret om de tas under graviditet. Det mest kända exemplet är talidomid (Neurosedyn), som snabbt förbjöds 1961 när sambandet blev känt [3]. I december 2020 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att lämna förslag om de författningsändringar som krävs för att datainsamling till Medicinska födelseregistret ska utökas med uppgifter om exponering för substanser som kan vara skadliga för fostret [4].

Det vanligaste drogbruket i samhället är alkohol. Alkoholen i alkoholhaltiga drycker, etanol, är vattenlöslig och går därför lätt över i fostervätskan [5]. Fosterskador (litet huvud, mental retardation, avvikande ansiktsform med lång överläpp, smala läppar, korta ögonspringor samt syn- och hörselproblem) kan därmed uppstå om modern intar alkohol under graviditeten [6], och sedan 2004 är fetalt alkoholsyndrom (FAS) en godtagen medicinsk diagnos i ICD-10. Syndromet är dock känt sedan fem decennier [7-8].

Trots att alkohol är så vanligt förekommande i samhället glöms risken för gravida lätt bort eller till och med förnekas. Livsmedelsverkets varning är dock kristallklar: fostret utsätts för skadliga ämnen om du dricker alkohol när du är gravid [9]. Fetalt alkoholsyndrom leder också, förutom lidande, till stora kostnader för samhället. En siffra på 14,4 miljarder årligen i Sverige har angetts [10].

År 2020 beslöt Australien och Nya Zeeland – trots hårt motstånd från alkoholindustrin – att varningsetiketter riktade till gravida skulle bli obligatoriska på alkoholförpackningar [11, 12]. Tillverkarna fick tre år på sig att förse alla alkoholprodukter (med innehåll över 200 ml) med budskapet »Alkohol kan orsaka livslånga skador på ditt barn«. En första utvärdering av insatsen har nyligen publicerats [13].

Är Sverige redo för ett liknande förslag? Det kommer säkert att möta motstånd, men vi måste ta ett rationellt och logiskt beslut för att undvika skador, lidande och onödiga utgifter för samhället. Varningsmärkning på alkoholhaltiga drycker är nu än mer motiverad då nya studier ger stöd för att alkohol under graviditeten kan orsaka ett spektrum av kliniska störningar som går under begreppet fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) [14].

Den nionde dagen i årets nionde månad infaller den internationella FAS-dagen (den första anordnades 9/9 1999), för att påminna kvinnor om att skydda sitt ofödda barn genom avstå från att dricka alkohol under graviditetens samtliga nio månader.

Genom vårt debattinlägg söker vi stöd för varningstext till gravida på alla alkoholhaltiga drycker även i Sverige, samtidigt som vi vill påminna om vikten av att varje år den 9 september uppmärksamma diagnosen fetalt alkoholsyndrom [15].