Slutreplik. Magnus Röjvall skriver i sin replik på mitt tidigare debattinlägg i Läkartidningen [1, 2] att det krävs mer resurser till primärvården. Han har naturligtvis helt rätt i det. Samtidigt finns det flera uppskattade och välfungerande vårdcentraler i Stockholm med 1 200–1 500 listade patienter per specialist, alltså 1 000 patienter färre än vad Capio rekommenderar.
För att förtydliga: en risk med alltför många listade patienter på en vårdcentral är att det helt enkelt inte finns möjlighet att träffa en läkare, varken digitalt eller fysiskt.
Samma vecka som jag skickade in min debattartikel träffade jag en äldre kvinna som fått recept på Imovane i många år utan att ha träffat någon läkare. Två dagar senare fick jag ett meddelande från en sjuksköterska om att skriva recept på blodtrycksmedicin till en ännu äldre kvinna som varken lämnat blodprov eller träffat en läkare sedan hösten 2020. Detta skedde alltså på en vårdcentral med engagerad personal som verkligen försöker göra sitt bästa för patienterna.
Magnus Röjvall skriver: »Jag ser alltså inte alls att ansvarstagande vård som drivs privat behöver krocka med hälso- och sjukvårdslagen. Skulle en krock trots allt vara nära sätter våra verksamheter patienternas behov främst.«
Det är ett väldigt intressant uttalande som sätter fingret på huvudproblemet med Capios verksamhet. Magnus Röjvall verkar mena att Ramsay Santé, Robur fonder och de andra storägarna skulle avstå vinst och utdelning till förmån för patienterna när intressena krockar. Där tror jag att han har fel.
Jag har som sagt inget emot privat drivna vårdcentraler som startats av ambitiösa och ansvarstagande läkare – de bidrar till en mångfald som kan behövas som komplement till ibland tungrodd regional vård – men Capio är inte ett exempel på ett sådant företag, utan ett aktiebolag vars syfte är att tjäna pengar enligt aktiebolagslagen. Aktiebolag som har andra syften ska redovisa dem i sin bolagsordning. Vad jag kan se står det ingenting om att prioritera patienter eller vårdbehov i Capios bolagsordning. Eller har jag missat något?
Referenser
- Röjvall M. Capio: Privat driven vård behöver inte krocka med lagen. Läkartidningen. 1 aug
- Rose K. I vems intresse driver Capio sjukvård i Sverige? Läkartidningen. 1 aug
Jag tror också att problemet du tagit upp om patienter som fått läkemedel och inte följts upp är ett brett problem inom flera vårdcentraler i hela regionen och inte specifikt för Capios vårdcentraler - tror inte du det också? Där tror jag det är mer viktigt att region Stockholm sätter ned foten för hur många varje läkare får ha listade.
Hälsningar Tommy Engström
Leg. sjukgymnast och läkarstudent
Du nämner att det finns flera uppskattade och välfungerande vårdcentraler i Stockholm med 1200-1500 listade per patient.
Jag blir väldigt nyfiken på vilka enheter det rör sig om? Mig veterligen så kräver den generiska modellen att det är minst 2200 per specialist för att det ekonomiskt ska gå runt - en siffra som är några år gammal nu dessutom.
Som specialist i allmänmedicin och engagerad i just primärvården som styrelseledamot i DLF Stockholm blir jag förstås nyfiken.
Sjöstadsdoktorn, Liljeholmens VC och Gustavsbergs VC siktar alla på 1200-1500 listade per läkare. Det finns säkert fler, men dessa är de jag känner till.
Capios digitala plattform (chat och videobesök) beskrivs av Magnus Röjvall som en "smärre revolution" där folk oaktat kontaktorsak (mångårig hösnuva, brun fläck på ryggen) får digital kontakt med en Capio-mottagning inom en kvart. Det är ett sätt för Capio att ta upp den tuffa kampen med nätläkare om listade patienter, eftersom iaf Region Stlm styr stor del av mottagningars ersättning efter listningsgraden.
Ramsay Santé och resten av ägarna har som främsta uppdrag att tjäna pengar åt Capio. När affärsplaner och budget inte går ihop så minskar Capio på bemanningen samtidigt som listningen helst ska öka. Enligt Region Stockholm och Capio ska patienter i görligaste mån dirigeras mot digitala kontaktvägar. För att kunna bemanna lokala digitala tjänster och upprätthålla korta svarstider så tillbringar specialistläkare och sjuksköterskor på Capio en stor del av arbetsdagen med att chatta.
Det medför förstås färre tillgängliga besökstider för att göra akuta och elektiva fysiska bedömningar av sjuka patienter. Akuta patienter hänvisas orimligt ofta till (när)akuter, som snabbt proppar igen. Capio kallar det för att "prioritera och vägleda efter behov". I praktiken betyder det ofta att läkaren låter någon annan göra jobbet för att han/hon själv har fullt upp med ett chattflöde.
