Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har inte minst under pandemin haft ett stort inflytande över den svenska sjukvården. Regeringen har bland annat tecknat överenskommelser direkt med organisationen.

Det har också lett till påpekanden, frågor och kritik från flera håll. Läkarförbundet tycker att regeringen ska sluta styra vården genom överenskommelser direkt med SKR, och menar bland annat att förseningen av testerna i början av pandemin åtminstone delvis berodde på svårigheter för de båda parterna att komma överens.

Läkarförbundet hade även innan pandemin synpunkter på relationen mellan SKR och regeringen, och på den begränsade insynen i SKR:s arbete. Det gäller även Riksrevisionen. I en rapport från 2017, skrev myndigheten att man inte kan »förvänta sig samma objektivitet från SKR som från en statlig myndighet«.

Det här är en av sakerna som nu ska undersökas närmare. I sommar har regeringen tillsatt en utredning med namnet »En ändamålsenlig statlig samverkan med kommuner och regioner«. Den ska kartlägga och analysera hur staten samverkar med regioner och kommuner.

– I uppdraget beskrivs att det finns ganska många typer av kommunikation, dialog och samverkan mellan staten och kommunsektorn. De kan vara lite svårt att överblicka, och man har kanske inte analyserat vilka metoder som fungerar bäst på vilka områden, säger Lena Marcusson, professor emeritus i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet och regeringens särskilda utredare.

Hon påtalar att utredningen inte ska leda till en grundlagsändring eller ändring i förvaltningslagen. Men utredningen kan få betydelse för hur regeringen arbetar framöver.

Och en del av utredningen kommer alltså handla om relationen mellan regeringen och SKR.

– Jag har studerat det tidigare och haft uppfattningen att det finns frågor kring demokrati, rättssäkerhet och effektivitet när det gäller de här överenskommelserna. Men jag har inga färdiga svar på hur det bör vara, säger Lena Marcusson.

Somliga forskare har gått så långt att de menar att det strider mot grundlagen att regeringen lämnar vissa typer av uppgifter till SKR. Lena Marcusson har tidigare inte sett några formella hinder till sådana överenskommelser, men menar att man kan ifrågasätta dem ur demokratisk synpunkt.

– Man kan ifrågasätta om överenskommelserna är i grundlagens anda, eftersom den bygger på en viss normgivning och fördelning av uppgifter i den offentliga förvaltningen.

– Men det finns utrymme i grundlagen att lämna över uppgifter inom offentlig förvaltning, tillägger hon.

Det finns andra utredningar, både pågående och avslutade, som delar beröringspunkter med den nya utredningen. Det handlar exempelvis om grundlagsutredning, en utredning om beredskap i fredstida kriser och hur en nationell indelning av ansvarsuppgifter bör ser ut.

Det är sådant som Lena Marcussons utredning, vilken ännu är i sin linda, får förhålla sig till.

– Jag antar att regeringen känner ett behov av att hitta mer ändamålsenliga sätt att samverka med kommuner och regioner. Det är ett stort antal aktörer och vi har en flernivådemokrati, säger hon.

– Men jag föreställer mig inte att det i den här utredningen är meningsfullt att diskutera den grundläggande organisationen med regioner och kommuner. Det har man gjort tidigare, med blandat resultat.

Läs mer om utredningen på Regeringskansliets webbplats.

 

Läs även:

SKR:s roll under pandemin får kritik

Läkarförbundet vill att SKR:s roll granskas av Coronakommissionen

Läkarförbundet: Vi förväntar oss att politiken agerar