»Vården skulle må bra av mindre ideologisk styrning«

– Jag blir alltmer övertygad om att vården skulle må bra av minskad ideologisk styrning. Det vore faktiskt nyttigt om alla regioner hade ett parti som bygger på politiker med vårdutbildning, säger Martin Nedergaard Hansen, som kombinerar uppdraget som deltidsregionråd för Bevara akutsjukhusen (BA) med arbete som ortoped på Höglandssjukhuset i Eksjö.

Lokalt ledarskap och ökad bemanning är frågor som BA drivit vid makten i Region Jönköpings län.

Partiet har under mandatperioden varit en del av en bred sexpartikoalition (S, KD, C, BA, L och MP) som styrt regionen, och dess relativa litenhet har, enligt Martin Nedergaard Hansen, inte hindrat från -rejält inflytande.

– Vi är ungefär 15 procent av koalitionen och har absolut inte fått som vi vill alla gånger. Men att vi ändå kunnat påverka mycket och kan fortsätta göra det känns positivt och har gjort att jag kandiderar för ännu en period.

Vilken skillnad har BA gjort?

– Framför allt har vi vänt på utvecklingen för de mindre akutsjukhusen – Eksjö och Värnamo. I grunden är stämningen bättre på länsdelssjukhusen än för fyra år sedan. Bemanningen har ökat, lokal sjukhusledning införs under 2022 och regionen har definierat vilka funktioner som våra akutsjukhus ska innehålla.

Martin Nedergaard Hansen ser det som en plattform – en form av lägstanivå – att bygga vidare på.

– Bäst kan det nog beskrivas som en riktningsförändring där vi har fått igång processer – men är långtifrån klara. Mycket av problematiken hänger ihop med den övergång från lokal sjukhusledning till verksamhetsområden som skedde 2014. Nu bygger vi upp lokala ledningar igen, lite smalare än vi föreställt oss, men en grund för att utöka senare.

Region Jönköpings läns nya definition av akutsjukhus beskrivs av Martin Nedergaard Hansen som en miniminivå, men samtidigt central för att motverka nedskärningar.

– Det täcker också in vilka funktioner som ett akutsjukhus måste innehålla för att säkra kompetensförsörjningen långsiktigt. Ett dokument som regionen centralt inte kan komma förbi när beslut tas om vårdplatser och jourlinjer. 

– Enligt vår hälso- och sjukvårdsdirektör har Region Jönköpings län nu den tydligaste och mest omfattande definitionen av ett akutsjukhus. Inte minst i perspektivet att det saknas en nationell definition så är det viktigt, och jag tror att det skulle vara nyttigt för alla regioner att jobba med detta. Annars gömmer man sig lätt bakom ett ord som i praktiken inte betyder någonting.

Bevara akutsjukhusen går nu till val med en unik sammansättning av kandidater till regionfullmäktige, totalt 25 personer, där 23 har klinisk erfarenhet från vården och två tidigare varit personaldirektörer inom vården.

Martin Nedergaard Hansen är en av 10 läkare på listan. Fler än Socialdemokraterna (7 läkare) har på samtliga regionlistor i hela landet, konstaterar han med hänvisning till en tidigare genomgång i Läkartidningen (nr 23–24/2022).

– Förutom de sakfrågor som vi driver så kan vi bidra med kunskap och förståelse för hälso- och sjukvården. Vi ställer rätt frågor och kortar avståndet mellan medarbetare och regionledning. Vården skulle må bra av minskad ideologisk styrning. För mig blir det konstigt att man låser fast sig ideologiskt när det gäller exempelvis om vården ska ha privata utförare eller inte, i stället för att utgå från det underlag som finns.

Enligt Martin Nedergaard Hansen har det inte varit något problem att kandidater av olika politiska färger samlas under BA-flagg som vårdpolitiker.

– Vi röstar brett i övrigt, men när det kommer till region- och vårdfrågor blir vi väldigt överens. Jag tror att det hänger ihop med att vi organiserat partiet på ett bra sätt med en valplattform av principiell natur och en öppenhet för diskussion kring olika sakfrågor, men att det också har att göra med vår vårdbakgrund, där vi landar i samma slutsats genom att titta på underlag, hur vetenskapen ser ut och konsekvenser av ett beslut.

Han är är vice ordförande i Region Jönköpings läns nämnd för folkhälsa och sjukvård.

– Vi är två läkare och två sjuksköterskor som representerar oss i nämnden, och där har vi verkligen fått till en kulturförändring. Traditionen har annars, märkligt nog, varit att om man kan ett område så ska man inte vara politiker inom samma område. Men när vi bröt mot den så anpassade sig andra partier och valde ledamöter med vårdbakgrund. Plötsligt försvann mycket av den ideologiska styrningen i nämnden och vi har fått till en helt annan dynamik.

I Region Sörmland har Vård för pengarna (VFP) bildat majoritetsstyre tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet.

VFP:s regionråd, sjukhusläkaren Jonas Lindeberg, anser att partiet fått gehör för sin hjärtefråga att styra över mer resurser till vården.

– Den centrala administrationen har skurits ner med 8 procent och den politiska organisationen med över 200 poster. Jag tycker faktiskt att vi har lyckats ganska bra där, även om det finns mer att göra, säger Jonas Lindeberg.

I ett nästa steg hoppas han på insatser för en mer effektiv verksamhetsutveckling.

– Det blir lätt att det skapas en form av metanivå där personer som har jobbat kliniskt men som inte längre gör det driver verksamhetsutveckling. Den problematiken har vi inte kommit åt, och ett sätt kan vara att ställa krav på att man även jobbar kliniskt om man ska ansvara för verksamhetsutveckling eller vara chef.

Jonas Lindeberg anser även att Region Sörmland lyckats med en satsning på primärvården. 

– Vi har satsat mer där än övriga regioner och ligger bättre till nu i jämförelse med andra regioner. Vi har aldrig haft så många ST-läkare i allmänmedicin, och listningstak har införts. 1 500 patienter per distriktsläkare har satts upp som delmål 2024 och det kommer vi att nå.

Efter valet återvänder Jonas Lindeberg på heltid till arbetet på medicinkliniken vid Nyköpings lasarett efter en arbetsfördelning 50/50 som politiker respektive läkare under fyra års tid.

– Jämfört med arbetet på vårdgolvet kan man ibland tycka att politiken är seg och improduktiv. Men samtidigt får man acceptera att det är så som vården styrs.

En fråga, modell tyngre, hoppas han kunna driva i någon form.

– Jag har funderat mycket kring att vi gör ganska många saker i vården där man kan fråga sig om det verkligen tillför ett mervärde för patienter. Här finns ett jättejobb att göra – ska jag ta exempel kan man ifrågasätta om mycket av den radiologi som görs på akutmottagningar verkligen behövs.

Vad vill du se för lösning?

– Både politiken och läkarprofessionen behöver kliva fram – gärna med fler initiativ som »Kloka kliniska val«, som en arbetsgrupp inom Svenska läkaresällskapet tagit sig an, med syftet att minska onödiga undersökningar och behandlingar. Och att man inte bara gör en sak per automatik för att det står i en riktlinje. Jag tror också att man kan hämta inspiration från pandemin, där professionen fick kliva fram ordentligt och lyckades bra med att hantera en kris utan att politikerna fanns med och detaljstyrde.

Läs även:
Splittring av blocken öppnar för vårdpartier