På Inspektionen för vård och omsorgs sex regionala avdelningar arbetar totalt ett tjugotal tillsynsläkare. I princip samtliga intervjuades i vintras av patientsäkerhetsexperten Hans Rutberg, efter att han hade fått uppdraget att sondera terrängen inför en eventuell ny roll som tillsynschefläkare. När utredningen lades fram tidigare i år var en sådan tjänst också ett av förslagen: Anställ en tillsynschefläkare som representant för den högsta medicinska kompetensen, med ett tydligt mandat och med sin organisatoriska plats i myndighetsledningen eller generaldirektörens stab.

Men utredningen har också tydligt visat att fler förändringar behöver ske på myndigheten – och Hans Rutberg säger att han blev förvånad över att bilden var så pass samstämmig. Tillsynsläkarna uttrycker frän kritik på flera punkter, där det hela kokar ner till att de inte upplever att deras kompetens värdesätts. I stället verkar devisen »alla kan göra allt« råda. Det gör att det finns en risk för att vården kommer att fästa allt mindre vikt vid myndighetens beslut, säger en av de läkare som Läkartidningen har pratat med.

– »Jaha, en jurist och en arbetsterapeut har tittat på det här ärendet«. Tror du att vården kommer ta Ivos uppfattning på allvar om personer utan medicinsk kompetens bedömer om en klinik eller läkare har gjort fel eller inte? Eftersom de flesta av myndighetens beslut inte går att överklaga blir det en rättslös organisation.

Även Hans Rutberg varnar i utredningen för att myndighetens legitimitet på sjukvårdsområdet hotas om man inte lyckas nå en hög kvalitet på de medicinska besluten.

– Man kan vässa bedömningarna betydligt och involvera läkarna mer i bedömningsmötena, säger han.

I utredningen lyfter han fram ett citat som anmärkningsvärt: En läkare säger att hen i sitt arbete på Ivo endast använder sig av runt 5 procent av sin kompetens som specialist och tidigare chef. Även om Hans Rutberg anser att just det uttalandet är tillspetsat är den allmänna bilden att tillsynsläkarnas hela kompetens inte används. I stället menar läkarna att de, med myndighetens högsta medicinska kompetens, borde få delta i inspektioner i större omfattning än i dag och få mer att säga till om i övergripande strategidiskussioner, val av olika analysområden och i själva beslutsfattandet.

– Vi läkare fungerar som en sorts sakkunniga, men det är inte bestämt vad som ska ske om vi har en annan uppfattning än beslutsfattaren, vems röst som väger tyngst. Oftast avfärdas läkarbedömningar som åsikter, säger en annan tillsynsläkare som också vill vara anonym.

Kritik riktas också mot vad som beskrivs som en överdriven oro för jäv på myndigheten. »Frågan om jäv har kommit upp i många intervjuer och mot uppfattningen att myndighetens trovärdighet kan skadas om medarbetare arbetar kliniskt står uppfattningen att myndighetens trovärdighet skadas ännu mer om den inte uppfattas ha tillräckligt hög medicinsk kompetens«, skriver Hans Rutberg i utredningen.

Han utvecklar sitt resonemang:

– Utvecklingen går väldigt fort inom medicinen. Kunskaper som man hade när man började på Ivo för tio år sedan måste hela tiden upprätthållas och utvecklas.

Ytterligare en läkare är inne på samma spår. Han har svårt att förstå hur myndighetsledningen tänker.

– Vi kommer ändå inte kunna göra tillsyn hos våra kompisar på grund av jäv, så det borde inte spela så stor roll om vi jobbade en del kliniskt vid sidan av på de arbetsplatserna. Som det är nu känner vi oss oroliga över att bli försoffade och komma för långt från verkligheten, säger han.

Bland de föreslagna åtgärder som Hans Rutberg listar finns att ge möjlighet till fortsatt kliniskt arbete på deltid, att förstärka grundbemanningen av läkare och tandläkare och att skapa en befattningsbeskrivning för tjänsterna. Ytterligare ett förslag är att inventera behovet av externa specialister och ta fram en lista över lämpliga personer.

– Många läkarspecialiteter saknas hos Ivo, vilket gör att vi behöver ta hjälp utifrån. Då kan inspektörerna få höra att »du kan väl hitta någon själv«. Men jag har väldigt svårt att förstå varför man inte tycker att det är viktigt med komplett kompetens inom en tillsynsmyndighet, säger en av läkarna.

Utredningen har satt fingret på något som puttrar och pyr inom Ivo, men hanteringen av Hans Rutbergs rapport har spätt på missnöjet ytterligare. Flera läkare vittnar om att de har fått kämpa i månader för att överhuvudtaget få tillgång till dokumentet. Hans Rutberg bjöds visserligen in för att hålla en dragning om utredningen för tillsynsläkarna, men datumet sattes till en fredagseftermiddag i skolavslutningstider när många var lediga. En av läkarna säger att «den allmänna känslan var att man valde ett datum för att så få som möjligt skulle kunna delta«. Det åtgärdspaket som myndighetens generaldirektör ska ha utlovat före sommaren har inte heller kommit.

– Många av kollegorna upplever att myndigheten inte tar den här frågan på särskilt stort allvar och att det därför har blivit en långbänk, säger en av läkarna.

Kanske blev myndigheten tagen på sängen av kritiken i utredningen, enligt läkaren.

– Det finns mycket som är bra på Ivo också, men hela poängen var ju att skrapa fram det som var dåligt, vilket förstås leder till en viss slagsida. Ledningen var nog inte ute efter att göra en genomlysning, men helt plötsligt svällde det. De lyfte på en sten och allsköns grejer kröp fram.

Läkarna som Läkartidningen har pratat med tror alla att en tillsynschefläkare skulle kunna vara ett bra första steg för att vända utvecklingen, förutsatt att personen i fråga får rätt mandat.

När Läkartidningen kontaktar avdelningschefen Jörgen Vennsten, som har hand om uppföljningen efter utredningen, väljer han att svara via mejl. Han skriver att det finns flera saker i rapporten som myndigheten vill titta vidare på och att förslaget om en tillsynschefläkare kommer att utredas vidare under hösten. Han får bland annat frågan hur han ser på kritiken från de egna medarbetarna:

»En översyn av arbetssättet för medicinska bedömningar kommer att påbörjas och vår ambition är naturligtvis att använda den kompetens våra medarbetare besitter på bästa sätt.«

Men alla litar inte på att några större förändringar är att vänta. En av läkarna som Läkartidningen har varit i kontakt med tror att utredningen bara blir en hyllvärmare. Själv letar han nytt jobb.

– Det är jag inte ensam om. Jag vet fler som söker andra arbeten för att de känner att de har kommit till vägs ände här på Ivo. Andra väntar ut pensionen. Jag tycker att det är jättesorgligt. Ivo skulle kunna vara en väldigt bra arbetsplats för oss läkare, men inte med de premisser vi har i dag.