– Jag tycker att sjukvården har kommit bort i det här valet. Vi har just gått igenom den värsta pandemin på hundra år och det enda debatten handlar om är i stort sett lag och ordning och priset på elektricitet, säger Jonas F Ludvigsson som nu sammanfattar och kommenterar Coronakommissionens slutrapport i tidskriften Acta Paediatrica.

Att det sker nu – ett halvår efter att Coronakommissionens rapport kom – är bland annat just för att han tycker att sjukvårdsfrågor och pandemin har fått för liten plats inför valet, som bara ligger några dagar bort.

– Jag ville komma ut med det här före valet för att uppmärksamma alla politiker på vårdfrågorna. Vi har inte haft ett val efter en pandemi sedan år 1920, efter spanska sjukan. Nu har vi det och alla verkar ha glömt bort pandemin, säger Jonas F Ludvigsson.

Ytterligare en anledning är att han vill tillgängliggöra kommissionens viktigaste budskap och slutsatser.

– Jag är inte säker på att jag hittills träffat en enda person som har läst kommissionens hela rapport. Pandemin var vår viktigaste hälsoutmaning på hundra år. Det har tagits fram en gedigen rapport som människor borde läsa. Men jag har förståelse för att man inte orkar igenom 1 700 sidor.

Överlag har Coronakommissionen gjort ett bra jobb med rapporten, anser Jonas F Ludvigsson.

– Jag tycker att den är välskriven och oerhört viktig, säger Jonas F Ludvigsson och räknar snabbt upp flera viktiga områden som kommissionen lyfter.

Det handlar bland annat om att stärka pandemiberedskapen på alla nivåer, och då inte bara med fokus på influensahotet. Men också om att äldreomsorgen måste få bättre villkor och om att tillgängliggöra primärvårdsdata.

Samtidigt finns det några saker där han tycker att kommissionen »inte nått ända fram«.

Bland annat ifrågasätter han slutsatsen att man vid nästa kris måste involvera fler externa experter – det vill säga experter som ligger utanför de olika myndigheterna eller inte tidigare anlitats av dessa myndigheter.

– Vi vet att Coronakommissionen utgår från situationen under pandemin, då Folkhälsomyndigheten och deras experter fick våldsam kritik utifrån. Många ansåg att beslutsfattandet borde utgått mer från vad andra experter sa, säger Jonas F Ludvigsson och fortsätter:

– Om vi tänker oss in i en situation där vi får ett kärnkraftshaveri eller en rysk invasion av Sverige – ska vi då kalla in externa experter som kanske inte ens sysslat med de här frågorna tidigare och låta dem bestämma hur vi ska hantera en kärnkraftskatastrof eller försvara landet? Jag tycker inte det.

Han tycker också att Coronakommissionens resonemang kring en försiktighetsprincip och öppna skolor är motsägelsefullt.

– Kommissionen säger att man ska tillämpa en försiktighetsprincip och att Sverige borde ha varit försiktigare. Samtidigt säger de att det var rätt att hålla skolorna öppna. Antingen tillämpar man en försiktighetsprincip och då stänger man skolorna, eller så kanske man inte tillämpar en försiktighetsprincip fullt ut. Man måste bestämma sig.

Här vill Jonas F Ludvigsson se en större diskussion i hela samhället inför nästa kris.

– Ska vi tillämpa en försiktighetsprincip och vilket pris betalar vi i så fall för det? Det är mycket möjligt att en försiktighetsprincip är rätt väg att gå vid nästa kris, men här behöver vi en ordentlig diskussion först.

Som Läkartidningen tidigare berättat fattade Jonas F Ludvigsson i januari förra året beslutet att sluta forska och uttala sig om pandemin, efter att ha utsatts för hat och hot efter att ha forskat om i vilken utsträckning barn drabbats av allvarlig covid-19.

Nu har han ändrat sig.

– Jag tycker att kommissionens rapport och att vi drar lärdomar av covid-19 är så viktigt att vi inte bara kan låta rapporten och pandemin passera förbi. De är så pass viktiga att jag var beredd att komma tillbaka och skriva den här artikeln.

Läs artikeln i Acta Paediatrica.

Läs också:

KI:s rektor vill se fokus på forskning