– Ju fler allmänläkare som kan det här, desto bättre är det, säger Martin Friberg, allmänläkare på Capio vårdcentral Ringen i Stockholm, medan han snäpper på skalet med inbyggt teledermatoskop på mobiltelefonen, redo att lägga linsen dikt an mot hudförändringen.

Med hjälp av teledermatoskopet kan han ta närbilder av hudförändringar. Oftast visar de sig vara ofarliga, men i värsta fall kan det röra sig om malignt melanom, en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige, där tidig upptäckt är avgörande för överlevnaden.

Bilderna skickas via ett särskilt system för granskning till hudläkare som är subspecialiserade i teledermatoskopi. Svar med beskrivning av hudförändringen och rekommendation om åtgärd kommer inom en vecka – och oftast betydligt snabbare om det rör sig om en tydlig hudcancer. 

Enligt Martin Friberg är teledermatoskopet ett nyckelverktyg på de – oftast fullbokade – prickmottagningar han har på vårdcentralen ungefär en halvdag i veckan. Det ger en snabb och träffsäker hjälp att bedöma hudförändringar, när han själv inte tycker sig kunna göra det fullt ut. 

– Tidigare har främst hudläkare varit vana att använda dermatoskop, men det är ju vi i primärvården som tittar på mest prickar. Förut skar vi bort många hudförändringar för säkerhets skull och skickade till patolog. 

Nu slipper många patienter en onödig operation, med risk för ärrbildning och komplikationer. Dessutom minskar tiden från besök till diagnos rejält.

– Vi får snabbare rekommendation om handläggning än vad vi fick förut. Köerna till dermatolog och patolog minskar. Men framför allt är det ju till nytta för patienten, säger Martin Friberg och fortsätter:

– De får en bättre diagnostik och en snabbare diagnostik – snabbare ett lugnande besked eller snabbare en diagnos om något malignt och då en snabbare åtgärd av det.

Om den granskande hudläkaren kommer fram till att det faktiskt rör sig om ett misstänkt malignt melanom, som måste skäras bort, styrs patienten direkt in i det standardiserade vårdförloppet för malignt melanom.

– Hittar vi ett malignt melanom tidigt så kan vi i primärvården i bästa fall bota det på en vecka, säger Martin Friberg.

Teledermatoskopi i primärvården rekommenderas både av Regionala cancercentrum i samverkan och av den nationella vårdprogramgruppen för malignt melanom. Och metoden har redan fått stor spridning. De flesta regioner jobbar med att införa strategin – eller har redan gjort det – även om formerna och omfattningen varierar. 

I Region Stockholm införs metoden just nu på bred front. Runt 150 vårdcentraler har redan satt i gång med systemet, och om allt går som planerat ska samtliga cirka 220 vårdcentraler i regionen vara med på tåget vid årsskiftet.

Sedan maj förra året har runt 6 500 misstänkta hudförändringar granskats med hjälp av metoden. Ungefär 230 fall av misstänkt malignt melanom har identi-fierats under den här tiden, vilket kan ställas i relation till att runt 800 personer får diagnosen i Region Stockholm varje år.

Samtidigt har mer än 80 procent av de granskade hudförändringarna helt kunnat frias, vilket inneburit att patienterna sluppit operation eller annan uppföljning i onödan.

– Att patienterna får snabbare och säkrare svar minskar så klart deras oro. Eftersom färre patienter behöver opereras och remitteras sparar det också resurser i vården, säger Elinor Nemlander, som är specialist i allmänmedicin på Husläkarmottagningen Sophiahemmet och projektledare vid Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm.

Hanna Eriksson, onkolog på Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i den nationella vårdprogramgruppen för malignt melanom, välkomnar den spridning av teledermatoskopi som nu sker i primärvården i landet.

– Arbetssättet förkortar handläggningstiden mellan primärvård och specialistvård. De patienter som har melanommisstänkta förändringar kan därmed opereras fort i stället för att hamna i väntetider för den initiala bedömningen. Det är avgörande att kirurgiskt ta bort det primära melanomet tidigt i sjukdomen, säger hon.

Särskilt i områden i Sverige där tillgången till hudspecialist är sämre kan teledermatoskopi förbättra flödet mellan primär- och specialistvård, påpekar hon.

– Det är bra att införandet sker strukturerat så att man får till bra utbildning och arbetssätt för både remittenterna och specialistklinikerna, säger Hanna Eriksson.

Regionala cancercentrum i samverkan har tagit fram en webbutbildning för läkare och annan berörd personal i primärvården i hur man tar bilder med dermatoskop, bedömer risker och remitterar patienter vid misstänkt hudcancer.

I Region Stockholm leder Martin Friberg, som också ingår i projektgruppen, en online-utbildning för läkare på vårdcentraler som ska börja jobba med systemet. Han är en pionjär i sammanhanget, eftersom Capio vårdcentral Ringen ingick i det pilotprojekt som drog i gång i regionen redan 2015.

– På utbildningen går jag igenom hur tekniken fungerar och hur man lägger upp arbetet på ett bra sätt på en prickmottagning. Att hitta hudcancer är en av väldigt många saker man gör på en vårdcentral. Vi har väldigt mycket annat att göra också, så det gäller att få ett bra flöde, säger han.

Enligt Elinor Nemlander är många allmänläkare intresserade av att lära sig den nya tekniken.

– Vissa vårdcentraler kommer i gång väldigt snabbt och har väldigt lätt att ta till sig ny teknik och att starta rutiner för hur de ska göra med sina patienter. För andra är startsträckan lite längre. Vi följer upp vårdcentralerna månad för månad och kontaktar dem som inte skickar fall och frågar om de behöver stöttning, säger hon.

Förutom den nytta för patienter och de mer effektiva flöden som tekniken skapar så är det också roligt att jobba med teledermatoskopi, enligt Elinor Nemlander och Martin Friberg.

– Eftersom man får feedback direkt på de bilder man skickar så blir man duktigare och duktigare ju mer man jobbar med det här. Dessutom är det här i princip den enda cancer som vi faktiskt potentiellt kan bota på en vårdcentral, säger Elinor Nemlander.

Martin Friberg konstaterar att han skickar färre bilder för granskning i dag än vad han gjorde när han började jobba med tekniken.

– Jag är allmänläkare, så det här är inte mitt specialistområde, men jag lär mig mer och mer, säger han.