Nu börjar alltså även Skånes universitetssjukhus Lund, inom ramen för rutinsjukvård, att använda laser för att på ett skonsamt sätt värmebehandla mindre, djupt liggande hjärntumörer så att de förstörs.
Planen är att den första behandlingen i rutinsjukvård på en patient med hjärntumör ska genomföras nu i september.
Flera andra universitetssjukhus i Sverige erbjuder redan behandlingen, där man i realtid kan följa värmeutvecklingen med hjälp av en magnetkamera för att försäkra sig om att man inte skadar omkringliggande strukturer.
Skånes universitetssjukhus Lund är dock först i landet med att låta patienten ligga inne i en magnetkamera under hela ingreppet – det vill säga även när proben som ska användas vid behandlingen förs ned till rätt plats i hjärnan via ett litet hål som borras i skallbenet.
– På andra sjukhus görs själva operationen i operationssalen. Därefter rullar man antingen en magnetkamera till patienten i operationssalen eller förflyttar patienten till en magnetkamera för att se att proben hamnat rätt, säger Hjálmar Bjartmarz, neurokirurg på sjukhuset.
Den nya metoden, som hämtats från USA, är både mer träffsäker och säkrare för patienten, enligt Hjálmar Bjartmarz.
– För mig som kirurg betyder det att jag kan vara helt säker på att proben jag sätter in i hjärnan hamnar exakt rätt. Om det behövs kan jag justera läget stegvis, utan att behöva flytta patienten eller ta ut saker som annars riskerar att flyga in i magnetkameran för att kunna ta en ny bild, säger Hjálmar Bjartmarz och fortsätter:
– Att transportera den sövda patienten fram och tillbaka innebär såklart en risk. Tack vare att vi kan operera under tiden patienten befinner sig i magnetkameran blir metoden säkrare för patienten. Vi kan också direkt se om all tumörvävnad försvunnit.
Framöver ska även vissa epilepsipatienter opereras medan de ligger inne i en magnetkamera. Strategin ska också användas vid så kallad djup hjärnstimulering hos patienter med Parkinsons sjukdom.
Att operera i magnetkamerans starka magnetfält är dock en stor utmaning.
Operationsinstrument och annan utrustning i metall kan inte användas eftersom maskinen drar till sig magnetiska föremål i hög hastighet – något som kan skada både personal och patient.
– Det har krävts enormt mycket förberedelser och omfattande säkerhetsanalyser för att se till att ingreppet kan utföras i en säker miljö. Bara instrument som tolererar att vara i magnetfältet kan användas. Vi har fått utbilda speciell personal för detta.
En ny rutin har tagits fram, och alla instrument som ska användas har märkts noggrant.
– Varje gång som vi gör operationen tar vi in instrumenten innan vi kallar ned patienten för att vara säkra på att vi har rätt instrument och inte har fått in något som inte är godkänt för magnetkameran, säger Hjálmar Bjartmarz.
Även på Sahlgrenska universitetssjukhuset – som hittills har behandlat cirka 20 patienter med hjärntumör med laserablation – kan det inom kort bli aktuellt att använda den nya strategin.
– Vi ska få besök av företaget bakom metoden i september. Vi kommer inte att använda det här systemet på alla tumörpatienter som vi gör laserablation på. Men på dem där det verkligen krävs millimeterprecision kommer vi nog att skaffa det, om det inte är alltför besvärligt, säger Daniel Nilsson, neurokirurg.
Daniel Nilsson anser att laserablation är ett viktigt tillskott i behandlingsarsenalen för patienter med hjärntumörer. Eftersom man inte behöver öppna skallen innebär operationen en lägre risk och en snabbare återhämtning.
Han påpekar dock att laserablation bara lämpar sig för vissa mindre, djupt liggande tumörer.
– Det fungerar inte på allt. Men det gör att vissa patienter kan behandlas med lite lägre risk och att patienter där man förut kanske avstod från behandling kan behandlas, säger han.
