Utvecklingen när det gäller precisionsmedicin har exploderat, inte minst på cancerområdet. Men det behövs bättre kunskap bland läkarna, enligt Kristina Sonnevi, överläkare och chef för lymfomsektionen vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Det finns mycket kunskap i verksamheterna tack vare att många är forskningsaktiva. Men vi behöver samla ihop kunskapen och få en mer strukturerad implementering i den kliniska vardagen.

Som ett första steg har universitetssjukhuset under året startat en strukturerad utbildning i precisionsmedicin för sina blivande cancerspecialister. Alla ST-läkare i klinisk genetik, patologi, hematologi, onkologi och barnonkologi har bjudits in.

Utbildningen är frivillig och uppdelad på flera tillfällen. Det första handlade om precisionsmedicin vid blodcancer och det andra fokuserade på barncancer. I höst ligger fokus på solida tumörer och nya dia-gnostiska metoder.

Det är möjligt att delta både fysiskt och digitalt. Upplägget har satts samman av ett gränsöverskridande specialistteam med två överläkare och kliniska genetiker i spetsen: professor Richard Rosenquist Brandell och docent Maria Johansson Soller.

Närvaron har varit hög, och ST-läkarna har hittills varit positiva till initiativet, enligt Kristina Sonnevi.

Tove Wästerlid, som är ST-läkare i hematologi, har varit med vid de två första tillfällena och uppskattar särskilt det multidisciplinära anslaget.

– Det har blivit intressanta diskussioner. Genom att vi pratar med genetiker pusslas vår kliniska bild ihop till en större bild och förståelse.

Karolinska universitetssjukhuset förbereder sig, i samverkan med Karolinska institutet (KI), för att införa individanpassad vård på bred front. Då krävs ett närmare samarbete, enligt Tove Wästerlid. Inte minst med de kliniska genetikerna.

– Jag tror att vi hematologer kommer att samarbeta med dem på ungefär samma sätt som vi samarbetar med patologerna i dag. Vi går regelbundet igenom knepiga patientfall och det hjälper oss verkligen, säger Tove Wästerlid, som även forskar om lymfom vid KI.

Under 2021 gjordes över 13 000 genpaneler, det vill säga riktad sekvensering, vid cancer i Sverige. Det har gjort att fler cancerpatienter kan få målinriktad behandling, skräddarsydd prevention och uppföljning utifrån vilka genetiska avvikelser som påvisas i tumören. Nya läkemedel har också ändrat spelplanen. Utvecklingen går från cellgifter till nya målriktade läkemedel och så kallade kontrollpunktshämmare.

– Det är otroligt spännande att arbeta i en fas när utvecklingen sker så snabbt. Det pågår mycket både på läkemedels- och diagnossidan, och när det kombineras kan man få helt nya sätt att behandla våra patienter på, säger Kristina Sonnevi.

Utvecklingen har kommit olika långt inom cancersjukvården. Hematologin tillhör pionjärerna.

– Vi har längre arbetat nära klinisk genetik, använt genpaneler som en del av rutinprovtagning och styrt behandling efter akuta markörer, framför allt inom akuta leukemier och MDS (myelodysplastiskt syndrom), säger Kristina Sonnevi.

Lungcancer är ett annat exempel där utvecklingen tagit stora kliv i och med möjligheten att subklassificiera tumörgrupper och justera behandling efter det.

Samtidigt kan de nya möjligheterna, den stora mängden data och patienternas förväntningar skapa en stress bland läkarna, tror Kristina Sonnevi.

– Inom hematologin är det en självklarhet att få komplicerade genetiska svar och ha en kommunikation med kollegorna på labbet. Men jag tror att en del läkare kan känna en oro över att få en massa information utan att det finns bra kunskap om hur man ska använda den.

Även Tove Wästerlid beskriver den snabba utvecklingen som både spännande och överväldigande:

– Många gånger vet vi inte hur vi kan använda informationen vi får i kliniken, säger hon, och påpekar samtidigt att det är viktigt att inte förenkla och att vara ödmjuk över att det vi tror oss veta ständigt kommer att ändras.

– Precisionsmedicin är väldigt komplext. Även om samma gen är muterad hos två individer kan det ha helt olika betydelse beroende på var mutationen sitter eller vilka andra mutationer patienten bär på, säger hon.

Kristina Sonnevi håller med. Hon lyfter fram vikten av kliniska studier för att verifiera att behandlingarna ger effekt.

Om fem år tror hon att det har blivit standard att ta breda genpaneler på alla cancerpatienter, och att det tack vare det finns mycket ny kunskap kring varje patients förutsättningar och möjligheter att svara på olika behandlingar.

Även Tove Wästerlid tror att cancerbehandlingarna är betydligt mer individanpassade och träffsäkra då.

– Men jag tror inte att vi blir cytostatikafria än på ett tag, tillägger hon.

I takt med breddinförandet av precisionsmedicin tror de även att det blir en mer självklar del av läkarnas utbildning.

Karolinska universitetssjukhuset tänker fortsätta att utbilda sina blivande cancerspecialister i precisionsmedicin, med det nuvarande upplägget som grund, men justera det efter erfarenheterna från den första omgången.