Mångfald av läkare försenade diagnos

Nu blir jag lite intresserad av varför man uttalar sig så här. Givetvis krävs det ju mycket mer information än vad som finns i det här lilla korta referatet, men att börja svänga sig med ord som "kan ha försenat" är rätt tveksamt eftersom det i princip är omöjligt att säkert kunna säga att det inte försenat en diagnos så länge det finns mer än ett besök involverat. Det relevanta här är ju om man har tillräckligt mycket på fötterna för att säga att det faktiskt har skett en försening som man borde ha undvikit. Det finns mängder med saker vi gör som potentiellt kan försena en diagnos, det inte sagt att de gör det och om det händer att det är ett oacceptabelt förfarande.

Till exempel är det givetvis så att en del diagnoser *kan* ha försenats av att patienter på akuten har handlagts av AT-läkare istället för ST-läkare, och det är klart att jag kan missa saker som upptäcks snabbare om än erfaren specialist tittar på sakerna istället, men det är ju inte samma sak som att det skett (hur ska vi veta det i efterhand när vi inte kan backa i tiden?) , och det är samtidigt inte heller samma sak som att det är en oacceptabel försening av diagnosen. Ibland kan ju också det faktum att man får in en annan person i utredningen leda till att man inte är lika fastlåst i gamla hjulspår där den nya personen tänker den här tanken snabbare. Nästa anmälan är således att för mycket läkarkontinuitet kan ha försenat diagnosen i ett annat fall...

Om vi nu ska ta det aktuella fallet är det givetvis så att en spridd malignitet inte är den första differentialdiagnosen vid just klåda och det är ju tveksamt om man ens ska ta ett orienterande provbatteri vid det första besöket om det inte finns indicier som talar för en bakomliggande systemsjukdom. Det är för den delen heller inte nödvändigtvis så att man hade hittat något om man tagit prover tidigare om det inte redan då fanns klara allmänsymptom som borde ha lett tankarna vidare till allvarligare bakomliggande sjukdom. Om patienten avlider inom tre månader efter diagnosen är det ju uppenbarligen en tumör med ett aggressivt förlopp och då kan ju det ha hänt mycket sista månaden.

Min erfarenhet av malignitetsutredning i primärvården är för den delen också att man mycket väl kan få en till flera månaders väntetid på en del relevanta undersökningar om man inte har klinik som klart talar för tumör. Alltså kan försämringen till det stadie där en akutremiss är aktuell mycket väl ändå ha hunnit ske innan man fick en enda undersökning gjord även om man misstänkte annan diagnos. Vill IVO då att man remitterar in alla tumörutredningar för akut inneliggande utredning? Jag tror inte det va...

Nu kan det ju mycket väl ha funnits skäl att tro att det borde ha upptäckts tidigare här som inte redovisas, men då får man ju ändå ta ställning och säga att det skett en oacceptabel försening på grund av ett verkligt fel. Annars är vi inne i ett diffust ingenmansland där man kan misstänka att vad som helst kan ha försenat något vilket gör ställningstagandena meningslösa. Här plockar man mest billiga politiska poäng eftersom alla, inklusive jag, tycker att det är bra med någon form av läkarkontinuitet och använder fallet som slagträ för att driva detta.

För övrigt är ju rubriken missvisande och borde ändras eftersom den inte har stöd i artikeln, det står ingenstans där att man klart drog slutsatsen att det försenats.

Det framgår av texten att klådan relaterades till njursvikt, men inte att man gick vidare på den linjen. Man undrar hur journalföring och journalläsning fungerade med flera olika läkare ...