Nu är inflationstakten 9,8 procent (KPI för augusti), att jämföra med drygt 2 procent för ett år sedan. Elpriserna har fyr- eller femfaldigats jämfört med förra året. Livsmedelspriserna ökar snabbare än de har gjort på 40 år.
Och så är det valår där en regeringsbildning fortfarande inte är klar, vilket då även gäller en budgetproposition.
Allt sammantaget råder både tuffa förutsättningar och osäkerhet för kommuners och regioners budgetarbete. Nästa och nästnästa år blir ekonomiskt mycket svåra.
– Jag jobbade ju som ekonomichef på ett lasarett på 1990-talet. Det är väl ungefär som den situationen. Det här är den värsta situation jag varit med om på 30 år. Den är ju unik eftersom det är så många saker som inträffar samtidigt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och regioner, SKR, till Läkartidningen.
Hon påpekar att Sverige befinner sig i en ganska svag konjunktur där skatteintäkterna ökar långsammare än tidigare. Och de senaste årens statsbidrag, som ökat på grund av pandemin, kan utebli nästa år om den nya regeringen inte beslutar att fortsätta med dem.
– Vi har fortfarande inte en färdig regering, så vi vet ju inte om staten ger ökade statsbidrag till regionerna. Gör de inte det, är de 10 miljarder lägre 2023.
Men det största problemet är egentligen inte intäkterna, utan utgifterna. Den offentliga verksamheten står inför mycket höga kostnadsökningar. Främst handlar det om pensionerna och de så kallade pensionsskulderna, alltså ekonomiska åtaganden om livsvarig tjänstepension.
I dag har parterna på arbetsmarknaden kommit fram till ett nytt system som i framtiden ska spara regioner och kommuner från en växande pensionsskuld, mot att de avsätter mer i pension. Men anställda med löner över 44 375 kronor finns kvar i det gamla systemet, vilket påverkas av inflationen.
Och därmed ökar nu kostnaderna. Inflationen kostar regionerna cirka 20 miljarder kronor extra för det gamla systemet samtidigt som bytet till det nya kostar ytterligare 3–4 miljarder.
– Så totalt sett kommer pensionskostnaderna i regionerna att vara knappt 25 miljarder högre 2023 än de var 2022, säger Annika Wallenskog.
Därtill finns avtal som fördyras med inflationen, såsom livsmedel och elektricitet. Just elförsörjningen kan skilja mycket mellan regionerna. På vissa håll i landet har man försökt spara genom exempelvis solceller. Men än viktigare är hur avtalen med leverantörerna ser ut, hur långa de är och när de tecknades.
– Har man otur har avtalen precis gått ut, och då måste man förhandla om dem precis i ett läge där man har jättehöga elpriser. Eller så kanske man har ett rörligt elavtal. Men har man tur har man ett långt avtal som bara rullar på, säger Annika Wallenskog.
Regionerna kan också ha lån där räntorna nu går upp. Det gäller till exempel Region Stockholm och Region Skåne som tagit stora lån för investeringar i kollektivtrafiken.
En del regioner har under bättre år avsatt pengar till en så kallad resultatutjämningsreserv som kan snygga till siffrorna på sista raden. Men det är inget alla regioner har, och frågan är hur långt de reserverna räcker – 2024 ser ut att bli ännu svårare än 2023, säger Annika Wallenskog.
Hon tror att vissa regioner kommer att hänvisa till att det har gått ganska bra i några år, och därför kommer att budgetera med ett negativt resultat 2023.
– I förarbetena till lagen står att man kan budgetera med underskott om man har en stark finansiell ställning. Men det är svårt att säga om regionerna faktiskt har en stark ekonomi, säger hon.
Det är dock ett vanskligt spel för de styrande.
– Politikerna riskerar att inte få ansvarsfrihet av revisorerna om inte ekonomin kan återställas inom tre år.
Om regionerna inte har reserver och inte kan budgetera med underskott, finns alltid alternativet att höja skatterna. Det är egentligen det som har varit vanligast, historiskt sett. Men de senaste två åren har ekonomin ansetts så god att ingen region har gjort det.
Allt sammantaget räknar SKR med att regionernas sammanlagda underskott kommer att ligga på 10–20 miljarder kommande år, om kostnaderna ökar i takt med pris- och löneökningar. I maj var prognosen ett underskott på sju miljarder kronor.
Regionerna brottas med flera problem, exempelvis vårdplatsbrist. Hur ska de satsa med en ekonomi som förvärras så mycket?
– Nej, det är jättesvårt. Dessutom är det stor brist på personal. Att man inte kommit i kapp nu beror inte på att man inte haft pengar, utan på att det är brist på personal.
– Vad gäller vårdplatser gäller det att fundera på hur man kan hantera det. Jag tror vi kommer se många olika lösningar på regional nivå.
Efterfrågar du något från staten?
– Det är mycket jag efterfrågar från statens sida: till exempel att man får besked om statsbidrag, och att det är pengar som man kan använda fritt till de behov man har, inte att de är knutna till specifika saker.
Den 20 oktober presenterar SKR en ny ekonomisk prognos.
Läs även:
Tio regioner måste spara på vården
SKR räknar med miljardunderskott i regionerna nästa år
