Ett rättsintyg är ett skriftligt utlåtande om skador, sjukdomar eller annat relevant som rör offer eller gärningsman i brottsfall. Till skillnad från journalanteckningar, är intygen skrivna för rättsväsendet, både innehållsmässigt och språkligt. De kan till exempel innehålla en bedömning om hur skador uppstår, vilket kan spela stor roll i exempelvis brottsfall om våld i nära relationer.
Den huvudsakliga instansen för rättsintyg är Rättsmedicinalverket, RMV. Men antalet intyg de expedierar har i princip sjunkit kontinuerligt sedan 2012. Då var antalet 5 500. I fjol var det drygt 4 300.
Siffrorna kan i sin tur delas in i det som kallas yttranden och kroppsundersökningar. Med yttranden skriver RMV ett rättsintyg enbart baserat på handlingar, som journaler och fotografier. Den typen av intyg är vanligast och har inte förändrats så mycket i antal över tid.
Kroppsundersökningarna har dock gått ner »dramatiskt mycket«, som Elias Palm, avdelningschef för rättsmedicin på RMV, uttrycker det. 2012 var de drygt 2 700 till antalet. Förra året var de knappt 1 200, vilket myndigheten ser som en oroande nedgång.
– Jag har svårt att se att det handlar om en minskning av anmälda brott, säger Elias Palm.
Någon direkt förklaring till nedgången har han inte. Våld mot kvinnor, som många av kroppsundersökningarna handlar om, är inte en brottskategori som minskat i omfattning. Man kan förvisso se en viss nedgång i våld mot män, men det förklarar långt ifrån hela minskningen. Rättsintyg kan också utfärdas av läkare utanför RMV:s regi. Hur vanligt det är vet man inte, men Elias Palm tror inte att det heller är avgörande för statistiken.
Att rättsintygen minskar är problematiskt för rättssäkerheten. Det kan innebära att polis, åklagare och domstol missar viktig information. Elias Palm nämner särskilt fall med måttligt våld.
– Den typen av skador finns det inte så mycket skäl att omnämna i patientjournalen eftersom de inte kräver vård. Dessutom är skadorna kanske på platser där man inte letar.
Och om rättsväsendet lutar sig mer mot journalanteckningar, lämnas de också till att tolka information som bara var avsedd för sjukvården.
Ni vill att rättsintygen blir fler igen?
– Absolut, framför allt kroppsundersökningarna. Det är den minskningen vi tror drabbar den enskilde i störst utsträckning, säger Elias Palm.
Minskningen av rättsintyg är också något som två skånska läkarföreningar tagit fasta vid. I en motion till Läkarförbundets fullmäktigemöte skrev Nordvästra Skånes läkareförening och Malmö läkareförening att journalanteckningar både oavsiktligt och avsiktligt kan misstolkas och lämnar stort utrymme för tolkning i en rättsprocess.
Idén till motionen föddes när Thomas Zilling, kirurg och ledamot i Nordvästra Skånes läkareförening, satt med som stöd till en kollega i en hovrättsförhandling.
– Det blev ganska uppenbart att åklagaren använde journalhandlingar på ett oerhört otillbörligt sätt och tolkade helt fritt. Det var väldigt ofördelaktigt för rätten, säger han och tillägger att upplevelsen gjorde honom upprörd.
– Journalhandlingar skrivs ju inte för att användas i rätten, de ska användas i sjukvården. Det här hotar svensk rättssäkerhet, säger Thomas Zilling.
Föreningarna yrkade i sin motion på att Läkarförbundet arbetar politiskt för att öka användningen av rättsintyg. Läkarförbundet instämde och yrkade på bifall. Och så blev det också när fullmäktigemötet sa ja till motionen.
– Jag är väldigt glad att man bifaller motionen. Det innebär att förbundsstyrelsen kommer att jobba med detta. Det är väldigt viktigt för rättssäkerheten i det svenska samhället, säger Thomas Zilling.
I motionen skriver föreningarna att de upplever att rättsväsendet i stället för rättsintyg använder sig alltmer av journalhandlingar. RMV kan inte bekräfta det, även om Elias Palm misstänker att det kan vara så.
– Jo, jag tror att det är så. Läkarföreningarna kan mycket väl ha rätt; att av någon anledning som vi inte kan sätta fingret på, har rättsväsendet gått mot en tendens att man begär in patientjournal i tron om att den tolkas rätt eller är tillräckligt omfattande. Men det har inte vi några siffror på, säger Elias Palm.
