Förbundet vill förtydliga möjlighet till reducerad avgift
Medlemmar i Läkarförbundet som får lägre inkomster, exempelvis på grund av arbetslöshet eller föräldraledighet, har rätt till en reducerad medlemsavgift till Läkarförbundet– men för få känner till möjligheten. Det stod klart efter att Östra Skånes läkarförening krävt just en sådan reduktion i en motion inför fullmäktige. Samtidigt har flera medlemmar motiverat sitt beslut att lämna förbundet just utifrån minskade inkomster, skriver förbundsstyrelsen i sitt svar. Det »visar tydligt att förbundet behöver bli betydligt bättre på att informera medlemmarna om denna avgiftsreduktion« – och fullmäktige höll med.

Övertidskalkylator får nobben: »Knappt IT-leverantörerna klarar utmaningen«
Termer som ATL-tid, övertid, jour- och beredskap – och dessutom krångliga undantag från arbetstidslagen. Alltsamman gör det svårt för fackliga ombud att tränga igenom regelverket, menade Stockholms läkarförening som ville se en digital kalkylator på Läkarförbundets hemsida, för att lättare kunna bevaka överträdelser av arbetstidslagen. Förbundsstyrelsen och fullmäktige var dock måttligt entusiastiska. I sitt svar skrev styrelsen att en sådan räknesnurra vore omöjlig att skapa: »Det är knappt att leverantörerna av regionernas IT-system för registrering och uppföljning av arbetstid klarar av denna utmaning. Inte heller det mildrade yrkandet om att utreda möjligheten till en sådan kalkylator fick gehör av fullmäktige.

Bättre mallar för att anmäla dålig arbetsmiljö
Läkarförbundet ska ta fram anpassade mallar som lokalföreningarna kan använda för att göra så kallade 6:6a-anmälningar vid arbetsmiljöproblem eller en förhandlingsframställan till arbetsgivaren vid tvister. Mallarna ska vara enkla att använda och hitta och de ska innehålla hjälptexter och hänvisningar till relevanta lagar och paragrafer.

Medicinska professionen ska få mer att säga till om
Läkarförbundet ska agera för att »återskapa den medicinska professionens tyngd i beslutsorganisationen« och stötta lokal- och yrkesföreningar mer aktivt i att ta kontakt med lämpliga beslutsorgan i regionerna. Syftet är att förbättra arbetsmiljön. Enligt en arbetsmiljöenkät som Läkarförbundet presenterade tidigare i år funderar sex av tio läkare på att byta arbetsplats, gå ner i arbetstid eller lämna yrket på grund av den hårda arbetsbelastningen. Mer måste göras för att bryta den dystra utvecklingen, enligt Sjukhusläkarna som låg bakom motionen.

Mer statliga pengar till regionerna för att delta i läkarutbildningen
Läkarförbundet ska arbeta för att ALF-medel till läkarnas kliniska grundutbildning utökas. Lärosätena och regionerna samverkar för att utbilda nya läkare och regionerna ersätts via ALF, ett avtal mellan staten och de sju universitetssjukhusregionerna. Målet är att det ska vara kostnadsneutralt för regionerna att delta i den kliniska utbildningen – men det är det inte i dag enligt regionerna som därför länge krävt mer pengar.

Utredning om fackligt förtroendevaldas löner
Läkarförbundet ska utreda hur lönesättning för fackligt förtroendevalda fungerar i dag. Om det visar sig att det finns problem – vilket Sjukhusläkarna, som skrev motionen, har vittnat om – ska förbundet vidta åtgärder för att se till att de fackligt förtroendevalda premieras och lönesätts på ett riktigt sätt. »Vi tycker att det är angelägen fråga för hela vårt förbund«, sa Emelie Hultberg från Läkarförbundets styrelse.

Lönetrappor för AT- och ST-läkare ska utvärderas
Många ST-läkare anställs med för låg lön, vilket leder till att arbetsgivaren lägger stora delar av lönerevisionen på att justera dåligt satta ingångslöner enligt Östra Skånes läkares läkarförening. I en motion yrkade föreningen därför på att en ST-lönetrappa införs utanför lönerevisionen. I dag förekommer lönetrappor på olika håll i landet både för AT- och ST-läkare. Men enligt förbundsstyrelsen är det för tidigt att slå fast att det är bästa sättet att angripa problemet. Fullmäktige beslutade i stället att Läkarförbundet ska utvärdera befintliga lönetrappor för AT- och ST-läkare, för att de ska kunna tillämpas lokalt.

Aktivt val ska få fler att välja vegetariskt
När det i fortsättningen serveras mat i samband med Läkarförbundets evenemang ska kött/fisk inte längre vara det förvalda standardalternativet. För att minska klimatpåverkan fattade fullmäktige beslut om att alla deltagare aktivt måste välja om de önskar det vegetariska, veganska eller kött/fisk-alternativet.

Inga ytterligare råd för ökade öppettider
Västra Götalands läkarförening hade motionerat om problemen med politiska initiativ att öka öppettiderna i primärvården. Föreningen menade att det påverkar arbetsmiljö, handledning, utbildning och arbetsgivarens möjligheter att rekrytera och ville att SLF tog fram rekommendationer och råd i frågan. Förbundsstyrelsen menade att mycket sådant arbete redan bedrivs. Fullmäktige var delad i frågan, men majoriteten höll med styrelsen och motionen ansågs besvarad.

Nej till att jobba för årlig redovisning av visselblåsarärenden
Sjukhusläkarna ville att Läkarförbundet ska driva frågan om en årlig redovisning från universitet och regioner av hur många visselblåsarärenden som inkommit och vilka åtgärder det lett till. Fullmäktige gick dock på förbundsstyrelsens linje och avslog motionen med hänvisning till att Arbetsmiljöverket varje år kommer att sammanställa information om just detta.

Inga juridiska insatser mot dålig styrning
Sex enskilda motionärer ansåg att regioner och stat brutit mot flera lagar, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen och arbetsmiljölagen, på grund av väntetider i vården och dålig arbetsmiljö. De ville att Läkarförbundet skulle kunna driva frågorna juridiskt. Omöjligt, menade förbundsstyrelsen. Och fullmäktige instämde.

Digital kurs i förhandlingsteknik inför nyanställning
Nyanställda läkare behöver bättre stöd att förhandla sin ingångslön. Det menade Stockholms läkarförening, som i en motion skrev att förbundets »svaga stöd i den allra viktigaste förhandlingen är problematiskt«. Föreningen ville bland annat se checklistor, mallar till kontrakt och en digital kurs. Förbundsstyrelsen tyckte det redan fanns mycket stödmaterial, men sa ja till förslaget om digital kurs. Fullmäktige höll med.

Förbundsstyrelsen: Medlemsrådgivningen agerar lönecoach
Hämta inspiration från fackförbund som Vårdförbundet, Vision och Lärarförbundet och tillsätt centrala lönecoacher som kan hjälpa medlemmarna i tuffa förhandlingssituationer. Det förslaget lades fram av Stockholms läkarförening, som ansåg att medlemmarna i dagsläget är hänvisade till lokalföreningarnas hjälp – trots att dessa »långt ifrån alltid« har tillräcklig kunskap på området. Förbundsstyrelsen och fullmäktige såg dock inget behov av sådana coacher, eftersom medlemsrådgivningen redan bistår i den typen av frågor.

Läkarförbundet ska inte gå samman med Läkaresällskapet
Läkarförbundet samverkar i dag med Läkaresällskapet i ett antal frågor – bland annat om etik och utbildning. Samtidigt söker man kontakt för att se hur samarbetet kan utvecklas på bästa sätt. Fullmäktige beslutade att inte utreda ett sammangående mellan Läkarförbundet och Läkaresällskapet, något Seniora läkare motionerat om.

Inga ytterligare insatser för fler ST/BT i allmänmedicin
Distriktsläkarföreningen ville att Läkarförbundet ska arbeta för att antalet ST-tjänster inom allmänmedicin ökar i regionerna så att rekommendationen om en specialist i allmänmedicin per 1 100 invånare kan nås om 5–7 år. Föreningen ville också att förbundet på samma sätt ska arbeta för att »en rimlig, utifrån behov, andel BT-tjänster i regionerna avsätts för en integrerad bastjänstgöring inom specialiteten allmänmedicin för att uppnå samma mål«. Förbundsstyrelsen påpekade att Läkarförbundet redan arbetar aktivt med att öka antalet specialister i allmänmedicin och efter votering beslutade fullmäktig med tydlig majoritet att anse frågan besvarad. Fullmäktige beslutade också att avslå frågan om att avsätta fler integrerade BT-tjänster.

Nej till mer stöd för lokal uppföljning av underläkarlöner
I det senaste HÖK-avtalet från 2020 beslutades det att lokala parter ska göra en årlig uppföljning av anställningsvillkor och lönestruktur för AT-, BT-läkare, underläkare med tidsbegränsade anställningar och de som är anställda enligt medicine studerande avtalet. Men uppföljningen brister, enligt SLF student som efterfrågade bättre stöd från centralt håll. »Det vi hör från flera regionerna är att det här arbetet inte pågår alls. Vi anser att Läkarförbundet behöver lägga lite extra krut på det«, sa Martin Mecek, vice ordförande SLF student.
Men förbundsstyrelsen tyckte redan att det görs. Fullmäktige gick på styrelsens linje efter votering.

Ska jobba mot överskådligt fortbildningssystem
Läkarförbundet ska arbeta för ett system tas fram för »en individuell registrering av fortbildning där arbetsgivare och arbetstagare lätt kan följa hur fortbildningskravet uppnås«. Förslaget kom från Sjukhusläkarna som ursprungligen också föreslog att systemet CME skulle utredas, vilket dock senare ströks.

Ingen formulering »patientsäkerheten kräver«
Västerbottens läns läkareförening föreslog att SLF skulle verka för att uttrycket »patientsäkerheten kräver« införs i svensk sjukvård, och att läkare med övergripande patientansvar enligt detta skulle få större mandat att stoppa patientosäkra organisationsförändringar. Motionen avslogs av fullmäktigemötet med hänvisning till att patientsäkerhetslagen skulle behöva skrivas om, vilket ändå inte skulle innebära en förändring i sak.

Kurs mot att specialistläkare ska ha medicinskt ansvar
Läkarförbundet ska verka för att det medicinska ansvaret i alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård, ska ägas av specialistläkare. Förbundet ska också verka för att tydliggöra medicinskt ansvar när verksamhetschefen inte är specialistläkare, och framhålla vikten av medicinsk kompetens i ledning av hälso- och sjukvård. Det bestämde fullmäktige, som till skillnad från förbundsstyrelsen röstade på bifall till motionen från Stockholms läkarförening.

Nej till att driva frågan om förenade tjänster för rättsläkare
Svensk rättsmedicinsk förening ville att Läkarförbundet ska arbeta aktivt för att det ska inrättas förenade anställningar mellan universitet och Rättsmedicinalverket, som finansieras av universitetet i fråga och ger en heltidsanställning där. Förbundsstyrelsen påpekade att lagen inte tillåter två statliga tillsvidareanställningar, men att regeringen tillsatt en utredning på området. Fullmäktige höll med om att bollen redan är i rullning.