Andreas Wladis, överläkare i kirurgi och professor i traumatologi och katastrofmedicin, inledde sin föreläsning med att varna delegaterna på Läkarförbundets fullmäktigemöte.

– Jag kommer vara ganska provokativ.

Därefter gav han i snabbt tempo en oroväckande diagnos över nuläget för den civila svenska sjukvården och en hård dom över beredskapen för en kris eller ett krig.

Läget är katastrofalt, enligt Andreas Wladis som med hjälp av tabeller och grafer bland annat visade på nedmonteringen av vårdplatser – i synnerhet intensivvårdsplatser – och bristen på personal. 1993 hade Sverige exempelvis 4 300 intensivvårdsplatser. I dag finns 540 stycken.

– Det kommer att bli extremt svåra prioriteringar för er. Vem ska åka i den enda ambulansen som vi har? Vi planerar med berått mod för en sjukvårdskatastrof.

Den militära sjukvården har också skalats ner mycket de senaste decennierna. I dag finns bara två fältsjukhus, som ska serva svenska soldater i krig. Samtidigt har Försvarsmakten bedömt att Sverige, om det bli krig, efter 12 dagar skulle ha 11 000 dödade eller skadade, och efter fyra veckors strid på flera håll i landet skulle ha 20 000–30 000 döda.

– Det är total »disconnect« mellan det förutspådda behovet och vår möjlighet att hantera det.

Trots att Socialstyrelsen slog fast i en risk- och sårbarhetsanalys 2012 att Sverige har ytterst begränsad möjlighet att utöka vårdplatserna vid en allvarlig händelse har väldigt lite skett, enligt Andreas Wladis som radade upp utmaning efter utmaning.

– Sjukvården är desorienterad, underdimensionerad, underbemannad, oövad och kan inte skala upp. Och det är egentligen inte mina ord, sa han och hänvisade till det som framkommer i den statliga utredningen som har gjorts om hälso- och sjukvårdens beredskap.

Ett huvudproblem är bristen på fungerande styrning, enligt Andreas Wladis. Oklar ansvarsfördelning leder till att myndigheterna inte kan, får eller vågar fatta självständiga beslut när det bränner till. Han gav bland annat tsunamikatastrofen, pandemin och evakueringen i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande som exempel.

– Det är helt inkompetent styrning, sa han och fortsatte:

– Vi ska »samverka via samordning«. Men vem fattar de principiella besluten? Vid kris eller krigssammanhang behöver vi en ledare med förmåga och mandat att fatta beslut.

Andreas Wladis beskrev läkarnas roll i krisberedskapen som »otroligt viktigt men ofta förbisedd».

– Vi behöver sjukvårdsmyndigheter med läkare i spetsen. Jag tycker Socialstyrelsen borde ha en läkare i spetsen, liksom krisberedskapsenheten på Socialstyrelsen.