Myndighetens tidigare rekommendation till anställda inom sjukvården har bland annat uppdaterats med mer information om riskbedömning av patienter, förflyttning av patienter, personlig skyddsutrustning, diagnostik och punktdesinfektion.
Socialstyrelsen har också gjort ett förtydligande när det gäller risker under inkubationstiden (vanligen 4–10 dagar, men ibland upp till 21 dagar).
– Det finns en oro för det, men under inkubationstiden finns ingen smittsamhet, säger Inger Andersson von Rosen, sakkunnig läkare på Socialstyrelsen.
Infekterade personer för smittan vidare först när de börjat få symtom. Det är framför allt familjemedlemmar och sjukhuspersonal som löper risk att smittas eftersom ebolavirus sprids via kontakt med blod eller andra kroppsvätskor.
Sjukvårdspersonal som arbetat eller ska arbeta med ebolasjuka i Västafrika har hört av sig till Socialstyrelsen. En vanlig fråga är hur snart efter hemkomsten man kan återgå till sitt vanliga arbete i Sverige.
– Har du varit exponerad – om det till exempel har varit någon incident eller om du vid något tillfälle har varit oskyddad – så ska du inte gå in direkt i patientnära arbete, säger Inger Andersson von Rosen.
Socialstyrelsen rekommenderar då att personen stängs av från sitt ordinarie arbete i 21 dygn efter senaste tillfället som hen har arbetat med ebolapatienter eller kroppsvätskor eller vävnad från smittade. Det har också kommit in frågor angående vilken skyddsutrustning man bör ha. Inger Andersson von Rosen påpekar att det inte räcker att bära skyddsutrustning – man måste även veta hur man ska använda den och ha övat på det. Särskilt viktigt är rutiner för hur man tar av skyddsutrustningen på ett säkert sätt och på sig den skyddande dräkten.
En annan förändring är att information om antal fall och vilka länder som har drabbats har tagits bort.
– Det är inte vettigt att ha med sådana uppgifter när utvecklingen går så fort. De ändras nu från dag till dag, säger Inger Andersson von Rosen.
Risken för att det pågående utbrottet ska spridas till Sverige är dock minimal, enligt henne.
– Vi kan naturligtvis få enstaka fall. Men sjukvårdens beredskap är god och sannolikheten för att det ska bli en vidare spridning är oerhört liten.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har utbrottet i Västafrika skördat över 900 människoliv. Under onsdagen utfärdade den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) högsta beredskap mot ebolavirus. I Liberia och Sierra Leone är undantagstillstånd utlyst, och flera fall har konstaterats i Nigeria.
I USA vårdas två personer, varav en läkare, som smittats av blödarfebern när de arbetade med att vårda smittade på ett sjukhus i Liberia. En spansk präst som smittats i Liberia anlände till Madrid på torsdagsmorgonen. Han är den första europé som flygs hem för att få vård.
I dagsläget finns inget godkänt ebolavaccin eller någon godkänd behandling, men som Läkartidningen tidigare berättat har de två smittade amerikanerna fått det oprövade läkemedlet ZMapp, vilket uppges ha förbättrat deras tillstånd. Det har väckt en debatt om fler smittade i Västafrika – och i så fall vilka – ska få samma behandling, trots att den befinner sig på experimentstadiet. I början av nästa vecka ska WHO att samla en grupp etiska experter för att diskutera frågan.
– Vi befinner oss i en ovanlig situation i och med det här utbrottet. Vi har en sjukdom med hög dödlighet men saknar godkänd behandling eller vaccin. Vi behöver vägledning från medicinska etiker om vad som är ansvarsfullt att göra, säger WHO:s vice generaldirektör Marie-Paule Kieny i ett uttalande.
Läs tidigare artiklar i Läkartidningen:
Ebolasmittad läkare vårdas i USA
Svensk läkare reser till ebolacentrum
Största utbrottet sedan viruset identifierades
Ebolavaccin- och behandling finns men har inte prövats på människor
