WHO:s expertgrupp var enig när den tidigare i dag offentliggjorde sitt ställningstagande. WHO bör tillåta oprövade ebolaläkemedel. Ett riktigt beslut, tycker både Ingemar Engström, ordförande i Svenska läkaresällskapets, SLS, etikdelegation och Kjell Asplund som är ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, SMER.

– Jag tycker att de kom till en rimlig slutsats när de beslutade sig för att göra avkall på reglerna i en så här prekär situation. Det är en sjukdom med stor smittsamhet och hög dödlighet och utbrottet är svårt för de drabbade samhällena att hantera, säger Ingemar Engström.

Kjell Asplund, som är professor emeritus i medicin vid Umeå universitet och tidigare har varit generaldirektör för Socialstyrelsen, är också positiv.

– Det finns vissa oerhört allvarliga sjukdomar där det kan vara berättigat med experimentell behandling. Även om vi inte vet hur många det kan rädda kan det vara värt att ta det här halmstrået.

Men både han och Ingemar Engström ser också flera problem.

– Vi vet egentligen inte särskilt mycket om behandlingen som använts mot ebola. Vi vet till exempel inte vilka biverkningar som kan komma vid ett storskaligt införande, säger Ingemar Engström.

Uppföljningen av dem som får behandlingen är oerhört viktig, påpekar Kjell Asplund.

– Går dödligheten bara ner med ett tiotal procent måste man göra randomiserade prövningar. Men säg att man halverar dödligheten, då är frågan om det är etiskt att göra randomiserade prövningar där hälften får en icke-verksam behandling.

Han ger mycket stora hjärninfarkter som ett exempel. Där är dödligheten ungefär lika hög som vid ebola. En operationsmetod har införts – trots bristfälligt vetenskapligt underlag från randomiserade prövningar – som innebär att skallbenet lyfts bort så att hjärnan får svälla. Tack vare metoden överlever 75 procent i stället för 30 procent.

– Där är det oetiskt att göra ytterligare prövningar.

Informationen till de drabbade är en annan viktig fråga. Enligt WHO ska icke godkända läkemedel bara ges om patienten har gett sitt samtycke.

– Patienten måste vara väl informerad om att behandlingen är experimentell och innebär ett risktagande. Men erfarenhetsmässigt så vet man att de allra flesta är beredda att ta den risken med en så allvarlig sjukdom, säger Kjell Asplund.

Ingemar Engström tror att de kulturella skillnaderna kan ställa till svårigheter. I de drabbade länderna i Västafrika har det rapporteras om en omfattande ryktesspridning. Det finns en misstro gentemot sjukvården, myndigheter och västvärlden.

– Man måste vara medveten om det kulturella kapitalet – det här är inget som man kan tvinga på befolkningen. I Sverige talar vi om informerat samtycke, men det är inte säkert att det går att anpassa det begreppet rakt av till en annan kultur.

En mycket nära dialog mellan lokalsamhället och sjukvården är nödvändig för att det ska fungera, enligt Ingemar Engström.

Ett annat problem är att tillgången är mycket begränsad. Den oprövade medicinen Zmapp, som två amerikaner och en spanjor har fått, finns bara i ytterst små doser och är dyr att tillverka. 

– Det blir ett delikat dilemma att bestämma vilka som ska få det, säger Ingemar Engström.

Kjell Asplund håller med.

– Det är nästan ett olösligt dilemma.

Bägge drar en parallell till svininfluensan. Vaccinet var inte tillräckligt noggrant testat, och det fanns till en början för få doser för att räcka till hela svenska befolkningen. Då prioriterades medicinska riskgrupper och personer på viktiga samhällsfunktioner. Senare visade det sig att ett antal personer drabbats av narkolepsi. 

Läs tidigare artiklar i Läkartidningen:

WHO: Ja till otestad behandling

Liberia får ej godkänt läkemedel

Tvåårig pojke kan ha varit det första offret för ebola

Läkare utan gränser vädjar om hjälp att bekämpa ebolautbrottet

WHO utlyser internationellt nödläge

Så ska svensk sjukvård agera vid misstänkt ebola

Oprövat läkemedel kan ha hjälpt ebolasmittad läkare

Ebolasmittad läkare vårdas i USA

Svensk läkare reser till ebolacentrum

Största utbrottet sedan viruset identifierades

Ebolavaccin- och behandling finns men har inte prövats på människor