Egenreferat. Hypertoni är den vanligaste sjukdomen i Sverige, med ca 2,3 miljoner drabbade, och den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom och förtida död. Trots omfattande kunskap och tydliga riktlinjer är behandlingsresultaten otillfredsställande. Närmare hälften av patienterna är ovetande om sin sjukdom, och färre än 1 av 5 har sjukdomen under kontroll [1].
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) har tillsammans med Blodtrycksdoktorn AB publicerat en av världens största »real world«-studier på digifysisk blodtrycksvård [2]. Studien analyserar retrospektivt kliniska resultat för 7 752 patienter med sedan tidigare fastställd primär hypertoni, som valt att påbörja en ny vårdmodell och genomfört denna i upp till 18 månader mellan 2018 och 2020. Patienterna erhöll en smarttelefon-app med Bluetooth-kopplad blodtrycksmätare och en patientansvarig läkare som arbetade i ett kombinerat journal- och beslutsstödssystem. Utifrån regelbundet uppdaterade anamnes-, blodtrycks- och laboratoriedata beräknades patientens kardiovaskulära riskprofil. Baserat på denna fick patienten individualiserad medicinsk behandling och livsstilsråd. Läkare och patient kommunicerade genom asynkron chatt. Behandlingseffekten utvärderades för hela populationen samt för undergrupper definierade av det systoliska blodtrycket vid behandlingsstart.
Vid behandlingsstart hade 63 procent av patienterna ett okontrollerat högt (≥135 mm Hg) eller lågt (<115 mm Hg) systoliskt blodtryck, trots tidigare behandling i traditionell vård. Medel-BMI var 29 kg/m2, 85 procent var fysiskt inaktiva, 37 procent hade en hög stressnivå, 25 procent hade ett högt alkoholintag och 12,5 procent var aktiva rökare. Medelåldern var 58 år, och närmare 1/3 var utlandsfödda.
Efter ett års behandling hade patientgruppen med högt blodtryck vid baslinjen minskat sitt övertryck med 14 mm Hg och sitt undertryck med 8 mm Hg. Patientgruppen med lågt blodtryck fick motsvarande bättre blodtryckskontroll. Signifikanta förbättringar kunde också observeras för andra riskfaktorer, inklusive ökad fysisk aktivitet, sänkt stressnivå och viktreduktion (BMI –0,5 kg/m2). Andelen rökare minskade också med 40 procent. Efter 18 månader hade andelen med kontrollerat övertryck (115–135 mmHg) ökat med 60 procent.
Resultaten är intressanta, då de visar på potentialen i införandet av nya digifysiska behandlingsmodeller för människor med kardiovaskulära riskfaktorer och kroniska sjukdomar. Vi ser prospektiva randomiserade hälsoekonomiska studier som ett viktigt nästa steg.
Ghassan Darwiche är chefsläkare på Blodtrycksdoktorn AB.
Referenser
- Bager JE. The force of blood – epidemiological studies of blood pressure in stroke, atrial fibrillation and primary care [avhandling]. Göteborg: Sahlgrenska akademin; 2021.
- Willis M, et al. Blood Press Monit. Epub 7 dec 2022. doi: 10.1097/MBP.0000000000000633.
Tack för frågan, som är mycket relevant. Vi arbetar på att utvärdera de hälsoekonomiska aspekterna genom uppföljande studier, där vår hypotes utifrån tidiga analyser är att vårdmodellen är tidseffektiv och kostnadsbesparande. I väntan på nästa studie vill vi peka på resonemanget kring effekt på kardiovaskulär sjukdom och död som du återfinner i originalartikeln (finns tillgänglig via Open Access):
“The effects observed for the high and low SBP subgroups were of considerable magnitudes with a change from baseline in SBP/DBP of −14/8 mmHg and +13/7 after 360 days, respectively. As a comparison, meta-analyses of results from RCTs have demonstrated that a reduction in SBP of 10 mmHg or DBP of 5 mmHg is associated with a reduction in the premature death of 10–15%, stroke of 35%, myocardial infarction of 20%, and heart failure of 40%.”
Tack för din återkoppling. Så här resonerar vi i originalartikeln som du når via Open Access: “the study results may be influenced by regression to the mean because treatment is more likely to be sought after when BP control is poor [23]. However, it should be noted that the patients included in the study were previously diagnosed with high BP, and that 79% had received medical treatment before being included in the current study. Despite this, the intervention resulted in significantly improved BP control.”
Självklart skulle en RCT-studie ge ett ännu starkare underlag för slutsatserna och vi planerar att genomföra en sådan under 2023 för att bekräfta resultaten.
"I studien observerades att 60% fler patienter nådde sitt målblodtryck efter att de bytt från traditionell vård i fysisk miljö till en digifysisk behandling."
Hur kom ni fram till den slutsatsen utan kontrollgrupp?
Tack för frågan. Detta avser patienter som har känd hypertoni och som behandlats i traditionell vård innan de påbörjar sin behandling i Blodtrycksdoktorn. Patienterna är sina egna kontroller och förbättringen är relativt aktuellt blodtryck vid behandlingsstart. Vi ska titta på om vi kan formulera oss bättre på hemsidan för att undvika missförstånd.
Tack för din fråga. Vården som beskrivs i artikeln är digifysisk då den utöver de digitala inslagen innefattar regelbunden blodtrycksmätning (som utförs av patienten med en Bluetooth-kopplad CE-märkt blodtrycksmätare som patienten lånar av Blodtrycksdoktorn) samt regelbundna labbprover (som tas av ett nationellt nätverk av provtagningsenheter och labboratorier). Numera innefattar Blodtryckdoktorns tjänst även EKG och hjärt/lungauskultation som utförs av sjuksköterskor och tolkas av Blodtrycksdoktorns specialister på distans.
