År 2020 gjorde pandemin ett tydligt avtryck i Språkrådets och Språktidningens nyordslista: Covid-19 tog sig då in på sammanställningen av ord som antingen dykt upp för första gången eller blivit mycket vanligare under det gångna året. Andra ord i hetluften var tvåmetersregeln, coronahälsning, superspridare och hobbyepidemiolog.
Även förra året präglades listan till viss del av pandemin, med nyord som coronahund och maskne (plitor till följd av munskyddsanvändning). I årets upplaga lyser dock pandemin med sin frånvaro – men den är därmed sagt inte mycket muntrare läsning.
– Om man tycker att förra och förrförra årets listor var ganska deppiga så är den här om möjligt ännu deppigare, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Institutet för språk och folkminnen, till SVT.
I år präglas listan av krig och kris. Nya ord är bland andra Putinpriser (högre priser till följd av invasionen av Ukraina), permakris (serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte) och energifattigdom (otillräcklig tillgång till elektricitet). Bara två ord med någon form av koppling till sjukvården finns med på listan – och båda rör döden. Det ena ordet är dödsdoula, som definieras som en professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede. Det andra ordet är väntesorg, som hämtat inspiration från norskans och danskans »ventesorg«. Fenomenet beskrivs som sorg inför annalkande förlust.
Ett mer vetenskapligt ord som också fått plats på listan är klickkemi, efter att Nobelpriset i kemi tilldelats tre forskare som utvecklat en metod för att konstruera komplicerade molekyler genom att »klicka ihop« molekylära byggstenar.
