Antibiotika kan vara livsavgörande. Samtidigt bör de användas restriktivt för att inte driva på resistensutvecklingen. Det innebär att trots det stora medicinska behovet är incitamenten för läkemedelsindustrin att utveckla och tillhandahålla antibiotika låga.
– Det här drabbar till exempel nya, effektiva antibiotika som är särskilt viktiga för kritiskt sjuka patienter som är infekterade av multiresistenta bakterier, säger Jenny Hellman, utredare på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Det faktum att Sverige är en relativt liten marknad gör dessutom att antibiotika som redan finns på marknaden riskerar att försvinna till följd av låg försäljning.
I en pilotstudie gjord av Folkhälsomyndigheten på uppdrag av den förra regeringen utvärderades därför en ny ersättningsmodell för antibiotika, med syfte att säkerställa tillgången till vissa viktiga antibiotika i sjukvården.
Totalt tecknades avtal med fyra läkemedelsbolag för fem antibiotika som bedöms vara av stor vikt i sjukvården. Avtalet innebar att företagen fick en garantiersättning på 4 miljoner kronor per antibiotikum, i gengäld förband de sig att hålla ett definierat säkerhetslagar i Sverige med de aktuella produkterna och garantera leverans inom ett dygn efter beställning.
För regionernas del skedde upphandlingen som vanligt och till vanliga priser. Om det årliga försäljningsvärdet för ett antibiotikum var lägre än 4 miljoner kronor sköt staten till mellanskillnaden. Var försäljningsvärdet däremot högre betalades en ersättning motsvarande 10 procent av garantisumman, det vill säga 400 000 kronor, ut till företaget.
En utvärdering av pilotstudien visar att ersättningsmodellen tycks ha haft den effekt som eftersträvades: Sverige fick tillgång till flera nya läkemedel och dessutom tidigare än andra jämförbara europeiska länder. Utvärderingen presenteras i den första av två delrapporter av regeringsuppdraget.
– Pilotstudien som vi har gjort och som vi nu presenterar i den här delrapporten visar att problemet med tillgången till vissa antibiotika i Sverige går att lösa, säger Jenny Hellman.
Modellen behöver dock förfinas i vissa delar, konstateras i delrapporten. Bland annat bör beräkningen av säkerhetslagrets storlek förbättras och vara mer flexibel. Under pilotstudien fick man kassera viktiga produkter som inte gått åt, samtidigt som de efterfrågades i andra delar av världen.
Senast den 31 maj 2023 ska den andra delrapporten redovisas och regeringsuppdraget slutrapporteras. I den ska ersättningsmodellens kliniska och ekonomiska konsekvenser utvärderas och Folkhälsomyndigheten ge en rekommendation till regeringen om ersättningsmodellens fortsätta användning och på vilken nivå ersättningen bör ligga på i sådana fall.
Läs också:
Ansträngd marknad för antibiotika: »Läge för staten att vidta åtgärder«
Antibiotika som ingick i pilotstudien
Recarbrio (imipenem, cilastatin och relebaktam), Zerbaxa (ceftolozansulfat och tazobaktam), Vaborem (meropenem och vaborbaktam), Fetcroja (cefiderokol), Fosfomycin Infectopharm (fosfomycin).
Läkemedlet skulle vara EU-godkändt/förväntas ett sannolikt centralt godkännande under 2020, för behandling av vuxna patienter avsett att användas vid minst två av följande indikationer:
komplicerad intraabdominell infektion
komplicerad urinvägsinfektion inklusive akut pyelonefrit
sjukhusförvärvad pneumoni
och/eller
infektioner orsakade av aeroba gramnegativa organismer hos patienter med begränsade behandlingsalternativ.
Källa: Folkhälsomyndigheten