Alla regioner måste erbjuda vårdval inom primärvården, enligt LOV, lagen om valfrihetssystem, som trädde i kraft 2009. Eftersom LOV är obligatoriskt kräver det också att regionerna har en organisation för att kunna förvalta systemet. »Regionerna uppger att själva LOV-systemet i sig innebär administration, en region beskriver det som att administrera ’ett system i systemet’«, skriver den särskilda utredaren Cecilia Stenbjörn i sitt färska betänkande till regeringen.

Hon fick i somras uppdraget att skapa ökad kunskap om regioners och kommuners kostnader för valfrihetssystem och har i sin utredning fokuserat på främst administrativa kostnader. Generellt sett finns få studier på hur mycket LOV kostar regionerna och inte heller Cecilia Stenbjörn har gjort några egna kalkyler. I utredningen presenteras dock ett räkneexempel från Region Skåne. 2019 gjordes där en beräkning som visade att regionens administrativa kostnader för det dåvarande vårdvalsystemet låg på 37,5 miljoner (0,6 procent av den totala ersättningen till vårdgivarna). Även om siffrorna i övrigt är få i utredningen står det klart att administrationen kring LOV är betydande. »En region som vi intervjuat uppskattar att de skulle minska administrativ personal med hälften om de la ner LOV.«

Ofta innebär fler aktörer mer administration – men inte alltid, enligt utredningen. I glesbygd kan motsatsen gälla. »Det kan (…) vara så att det innebär mycket administration att införa LOV utan att få några privata utförare alls.«

LOV-systemets konstruktion innebär också ett sistahandsansvar som ligger hos regionerna, det vill säga att regionerna behöver ha beredskap för om en aktör plötsligt ansluter till eller lämnar systemet. Utredarna kan inte bedöma hur stora kostnader detta ansvar innebär, men enligt intervjupersonerna är det »en av de mer administrativt betungande uppgifterna«.

I utredningen konstateras att det fortfarande saknas kunskap kring flera frågor rörande administrativa kostnader för valfrihetssystemen. Flera regioner önskar sig nationella riktlinjer och stöd i vissa frågor för att effektivisera tillämpningen av LOV och på så vis minska den administrativa kostnaden. Exempelvis vill de få hjälp med att tolka uteslutningsgrunderna i LOV och att avgöra vem som ansvarar för arkivering av journaler när en aktör lägger ner sin verksamhet.

Totalt sex regioner intervjuades i utredningen: Halland, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten och Östergötland.