Det var under förlossningen av kvinnans andra barn som barnmorskan på Skånes universitetssjukhus plötsligt genomförde ingreppet »yttre press« utan att ha informerat om anledningen därtill eller om ingreppets risker. Fram till ingreppet hade både graviditeten och senare förlossningen förlöpt normalt, enligt journalanteckningar, och barnet var fullgånget när kvinnan fick sina första värkar.

Några timmar efter inskrivning på förlossningen avgick fostervattnet och tio minuter därefter fick kvinnan krystvärkar. När det var dags att krysta fram barnet blev kvinnan, enligt stämningsansökan, fasthållen på rygg av en undersköterska medan den ansvariga barnmorskan höll i kvinnans ben, som placerats i benstöd. Ytterligare en barnmorska tryckte sin armbåge »med hela sin tyngd« i kvinnans mage och forcerade på utdrivningen av barnet, som pressades ut »i hög fart« tio minuter efter den första krystvärken. Ingreppet gjorde enligt kvinnan »vansinnigt ont«.

Barnet fick vid förlossningen en nyckelbensfraktur och kvinnan en förlossningsskada. Vid uppföljande samtal på specialistmödravården efter förlossningen fanns ingen anteckning i journalen om att ingreppet utförts, och därmed heller ingen notering om anledningen till ingreppet.

Enligt stämningsansökan protesterade både kvinnan och hennes partner kraftigt mot ingreppet under förlossningen, och kvinnan hade även inför förlossningen redogjort för sin önskan om att i möjligaste mån föda fram barnet på egen hand.

Nu stämmer alltså kvinnan Region Skåne på skadestånd på 75 000 kronor för att ha kränkt hennes grundläggande rätt till kroppslig integritet och självbestämmande.

– Det är för svårt att utkräva ansvar för den som har utsatts för vård utan informerat samtycke. För att garanteras en prövning är enskilda hänvisade till domstol, vilket inte många enskilda har råd med, säger Helena Myrin, jurist vid Centrum för rättvisa, som företräder kvinnan, i ett pressmeddelande.

Kvinnan har också anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och i de svar som myndigheten fått av den ansvariga barnmorskan anges att »förlossningen var snabb och bedömdes som helt normal«. I ett kompletterande svar anger barnmorskan att hon »inte kunde minnas« varför yttre press utfördes.

I ett svar från verksamhetschefen beklagar hen att kvinnan fick en dålig förlossningsupplevelse och bekräftar att barnet fick en nyckelbensfraktur. I ett kompletterande svar från både verksamhetschefen och sektionschefen anges också att barnet haft låg puls under de sista fem minuterna innan födelsen och att »det är troligt att detta varit orsaken till att yttre press användes«. Att barnet skulle haft låg puls har tidigare varken nämnts eller förts några journalanteckningar om, skriver Centrum för rättvisa i stämningsansökan, där man konstaterar att »detta var första och enda gången som ingreppet uppges ha möjlig anknytning till låg puls hos barnet«.

I sitt beslut kritiserar Ivo vårdgivaren och konstaterar att ansvarig barnmorska brustit i sin skyldighet att dokumentera. Ivo konstaterar också att »forcerad krystning bör användas restriktivt. I synnerhet yttre press bör undvikas på grund av risk för stora bristningar och negativ påverkan på förlossningsupplevelsen«. De gånger då yttre press utförs bör det ske i samråd med patienten, skriver Ivo.

Kvinnan har också begärt, och fått, patientskadeersättning av Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, Löf på 5 000 kronor. I utredningen av ärendet tog Löf in utlåtande från en oberoende medicinsk rådgivare med specialisering inom gynekologi och obstetrik. Hen angav att yttre press inte är en vedertagen metod utan något som endast ska användas i »yttersta nödfall«, och konstaterar att det i detta fall inte fanns någon indikation för åtgärden och att det är »helt oklart varför detta ingrepp användes«. »Mkt snabb förlossning, lätt påverkade fosterljud sista minuterna innan förlossningen«, skriver specialisten i sitt utlåtande.

I ett pressmeddelande anger Centrum för rättvisa att syftet med rättsprocessen mot Region Skåne är att ge kvinnan upprättelse, samt att inskärpa kravet på informerat samtycke för att stärka enskildas rätt till självbestämmande och integritet inom vården.

– Kvinnans förlossning fortskred helt normalt. Trots det utsattes hon för ett obefogat vårdingrepp, helt utan förvarning och mot hennes uttryckliga vilja. Vår bedömning är att regionen, som är ytterst ansvarig för vården, därigenom har överträtt skyddet för kroppslig integritet och självbestämmande, säger Helena Myrin.

Pia Teleman är verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus och skriver i en skriftlig kommentar till Läkartidningen att »informerat samtycke« är en viktig grundpelare i sjukvården men vill inte uttala sig om stämningen i övrigt.

»Det här ärendet måste nu få ha sin gång och jag har inga kommentarer om stämningsansökan. Principen om informerat samtycke i sjukvården är viktig. Enligt Patientlagen ska patienter få den information som behövs om till exempel behandling, risker för komplikationer och olika behandlingsalternativ, och sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. Det gör vi vårt yttersta för att tillgodose. I akuta situationer som kräver snabba beslut för patientens säkerhet är detta en större utmaning än vid planerad vård«, skriver Pia Teleman.

Läs mer:
Ivo: Stora brister i förlossningens patientsäkerhetsarbete