»Jag känner hopplöshet. Arbetsgivaren har alla kort i sin hand. Det är tråkigt men jag överväger att byta bana på grund av väntan på en AT-tjänst. Livet känns så begränsat.«
En av tre läkare tidigt i karriären överväger att lämna yrket, enligt Läkarförbundets arbetsmiljöenkät. Dessutom uppger en av fyra kollegor som gör AT att de överväger att lämna yrket.
Citatet i början av texten kommer från en examinerad läkarstudent som ännu inte fått en AT-tjänst. Att en kollega som nyligen kommit ut i arbetslivet utrycker tvivel inför sitt yrkesval gör mig väldigt ledsen. Hur många andra känner på det här viset? Hur många har faktiskt tagit steget och bytt karriärbana efter 5,5 års utbildning på grund av väntetiden till AT? Det är frustrerande. Sveriges samtliga regioner skriker efter specialistläkare och väntetiderna till AT-tjänsterna är inget mindre än slöseri med tid och kompetens. Över 1 000 examinerade läkare står i kö för att få en AT-tjänst, enligt Sylfs beräkningar. Sverige går varje år miste om tusentals timmar av vård utförd av specialistläkare eftersom AT-flaskhalsen år efter år senarelägger våra karriärer. Samtidigt växer vårdköerna och patienterna blir lidande.
Den genomsnittliga vikariatstiden innan examinerade läkare påbörjar en AT-tjänst är nu 11,15 månader. Sylf har beräknat att regionerna behöver tillhandahålla 19,4 AT-tjänster per 100 000 invånare för att kunna legitimera nyexaminerade läkarstudenter och på sikt korta köerna. Men det kräver att de tre storstadsregionerna utökar antalet AT-tjänster med 355. Sveriges rikaste region, Region Stockholm, sticker ut med lägst AT-läkartäthet i landet, och enbart i huvudstadsregionen saknas det ungefär 200 platser för att nå målet. Därifrån kommer rapporter från kollegor som uppger att de väntat på AT i över 3 år!
Socialstyrelsen publicerade nyligen en kartläggning av tillgång och efterfrågan på legitimerad vårdpersonal 2022, och majoriteten av regionerna uppger att det råder obalans i tillgången på specialistläkare på grund av pensionsavgångar. Ja, det är läge att känna sig orolig. Socialstyrelsens kartläggning från 2019 visar att 30 procent av läkarkåren var 55 år eller äldre. Vi har alltså stora pensionsavgångar framför oss, som regionerna inte verkar ta höjd för.
Universiteten ökar förvisso antalet utbildningsplatser, men det är en klen tröst eftersom regionerna år efter år skapat en allt större AT-flaskhals. AT kommer att finnas med oss i många år framöver, varför det är av största vikt att regionerna redan i dag, på riktigt, inför handlingsplaner för att erbjuda tillräckligt många AT-platser. I januari slöt SKR och staten den nya överenskommelsen »God och nära vård«, där det uttryckligen står att »de större regionerna behöver ta ett större ansvar för att den nationella tillgången ska möta det samlade behovet«, men denna gång saknas öronmärkta pengar i fördelningen av medel. Dessvärre verkar överenskommelsens främsta mål vara att ta fram fler prognoser än faktiska utbildningstjänster. Likaså måste BT införas parallellt med AT för att svensk sjukvård ska ha chans att tillgodose morgondagens behov av specialistläkare. Det är på riktigt bråttom nu. Om bara fyra år kommer den första kullen från det nya läkarprogrammet att ta sina första steg ut i arbetslivet – och behöva göra BT som den inledande delen av ST. Jag är dock hoppfull inför framtiden. Glädjande nog ser vi att fler och fler regioner ställer om till 18-månaders-AT, vilket i sin tur kan frigöra utrymme för fler AT-platser. Ett fåtal regioner tog också tillfället i akt att nyttja de 375 miljoner kronor som staten öronmärkte till nya AT-platser i fjol. Men det krävs större krafttag för att eliminera flaskhalsen.
Jag hoppas att du som söker eller snart ska söka AT-tjänst och läser detta inte ger upp. Sjukvården och patienterna behöver dig. Vi kollegor behöver dig. Och jag vill uppmana er arbetsgivare att ge bästa möjliga förutsättningar till morgondagens läkare genom att fullfölja ert ansvar att erbjuda tillräckligt många utbildningstjänster. För alla patienters skull.
