Nekos mottagningsrum på Regeringsgatan i Stockholm ser ut som något från en science fiction-film: ljust och avskalat med flera skärmar på väggarna. Ögonen dras lätt till en brits i mitten av rummet, och en stor rund och upplyst platta som patienten kliver upp på för en helkroppsskanning
– Vi ville göra något annorlunda, säger Hjalmar Nilsonne, vd och medgrundare av Neko Health, om interiören som ska signalera att undersökningen är något utöver det vanliga.
När en patient klivit upp på plattan skjuts en halvcylinderformad vägg för som kapslar in personen. Då blottas också en mängd olika kameror som Läkartidningen inte får ta bild på – företaget vill inte skylta alltför mycket med vilken teknik som används. Skanningen skapar en 3D-modell av personen och letar efter födelsemärken, utslag och åldersfläckar.
På britsen tas ett helkroppsblodtryck. Där letar man efter skillnader mellan kroppens olika sidor, oregelbundna hjärtslag med mera.
Totalt används i dagsläget 70 olika sensorer för att samla in data. Mätningarna görs dels med inköpta CE-märkta produkter, dels med egentillverkade som används till studier om nya tekniker.
Intresset har varit stort. Man tar emot sju åtta personer dagligen och väntelistan har nu uppåt 6 000 personer.
Hjalmar Nilsonne är, förutom entreprenör, energiingenjör i botten. Han sökte sig till det området, delvis för att syssla med något annat än medicin: båda hans föräldrar, farfar och en bror är läkare.
Neko, som grundades 2018 och nyligen slog upp portarna för allmänheten, började med att Spotify-grundaren Daniel Ek kontaktade Hjalmar Nilsonne med frågan om de skulle hitta på något tillsammans. Svaret blev ja och efter viss tveksamhet landade de i sjukvårdens värld, en som Hjalmar Nilsonne hade viss insikt i men ingen professionell kunskap om.
– Entreprenörskap bygger ju ofta på naivitet, att man ger sig in på någonting där man inte har lärt sig all conventional wisdom än, berättar han.
Han knackar handen mot sin bärbara dator och säger att han har hela sitt DNA sekvenserat där. Det födde tanken om att det finns möjligheter att ta fram stora mängder hälsodata, men att ytterst lite av det används i vården i dag.
Neko sysslar inte med DNA-sekvensering, men ett säljargument handlar om att generera mycket hälsodata om patienten. Men det är också något som vissa läkare varnar för, inte bara när det gäller Neko utan den växande skaran av företag som erbjuder olika undersökningar.
– Det är ett problem redan i dag att människor går privat och helt utan symtom eller indikation får helkroppsskanning, tar olika blodprover eller gör genetiska analyser, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.
– Sedan får de tillbaka information som varken de själva eller bolaget vet vad de ska göra med. Och då hänvisas de till hälso- och sjukvården som får utreda en massa saker i onödan – ofta till en stor kostnad och undanträngning som nästan aldrig bidrar med någon hälsovinst alls för den individen.
Hjalmar Nilsonne menar att Neko inte bidrar till det.
– Den vanligaste missuppfattningen är att folk tänker att vi gör en MR med en massa bifynd och måste skicka remisser för att vi har svårt att göra en bedömning.
Han berättar att en läkare bedömer och går igenom informationen med patienten för att förklara vad den egentligen innebär. Till sin hjälp har man utvecklat ett presentationsverktyg som ska göra det enkelt för patienten att förstå.
Flera kritiker har vänt sig emot att företag riktar sig till den breda massan, utanför screeningprogrammen. De menar att testa brett utan evidens om minskad sjukdom eller död, är ytterst tveksamt.
Thomas Lindén påminner om att bredare testning på symtomfria görs i och med screeningprogrammen, där Socialstyrelsens Nationella screeningråd ger vetenskapligt, etiskt och hälsoekonomiskt underbyggda rekommendationer.
– Men det är inte motiverat att undersöka alla friska människor för att varje dag garantera att de inte har ett tillstånd. Man skadar människor om man undersöker dem – både den man undersöker och alla andra – utan att det finns en rimlig chans till nytta, säger han.
Hjalmar Nilsonne säger att det är något man diskuterat på företaget.
– Tror man att det går att ha ett sjukvårdssystem som inte bara är reaktivt och har skenande kostnader, då måste man röra sig mot prevention. Då måste man flytta sig mot tiden innan folk har svåra sjukdomar, säger han och fortsätter:
– En annan sak är att vi adresserar samma typ av problem göra i dag. Vem som helst kan gå till primärvården och säga att man är orolig för ett födelsemärke.
Han påpekar att i dagsläget handlar skanningen till stor del om samma mätvärden och riskbedömningar som vårdcentralen skulle kunna ta fram. Där vägs faktorer som ålder och kön in. Hjalmar Nilsonne understryker att man gör riskbedömningar enligt riktlinjer och inte skrämmer upp folk i onödan.
Behövs en uppföljning föreslår man i första hand att patienten söker sig till den egna vårdcentralen på Kungsholmen. Det är en vårdcentral som har avtal med regionen, medan Nekos undersökning bekostas helt av patienten. Vid enklare åtgärder kan läkaren på plats på Regeringsgatan bistå direkt med exempelvis livsstilsförändringar, kostråd och medicinändringar. I andra fall kan patienten remitteras till en annan specialist, säger Hjalmar Nilsonne och exemplifierar med stora blodtrycksskillnader mellan höger och vänster sida i kroppen.
Han säger att grundtanken är att arbeta preventivt. Det är något en primärvård som går på knäna inte mäktar med.
– De flesta patienter upplever att det i primärvården finns väldigt lite tid, säger han och fortsätter:
– Så jag tror att huvudanledningen till att folk dras till något sådant här är att man får både en väldigt ordentlig undersökning och att man får ordentligt med tid med läkaren och prata, vilket man inte får i en normal primärvårdskontext.
Vad säger ni till kritiker som tycker att ni exploaterar folks oro?
– Till skillnad från vissa företag gör vi inte marknadsföring som »du har cancer fast du vet inte om det«. Vi fokuserar på prevention, inte på att de borde gå att noja dig hela tiden, säger Hjalmar Nilsonne och fortsätter:
– Men om någon har oro kring sin hälsa och inte känner att de har någonstans att vända sig, då är det väl ändå bättre att försöka hjälpa dem, framförallt om de betalar för det själva?
Neko presenterar inte alla data för patienten. Dels för att patienten kanske inte bedöms vara i riskzon för en viss sjukdom, dels för att en del data samlas enbart in i forskningssyfte. Patienterna måste nämligen godkänna att de deltar i studier.
Just nu pågår tre studier. En handlar om att samla in bilddata från i princip hela kroppens hud för att studera »korrelation och känslighet mellan sjukdomstillstånd, gradienter och asymmetrier«. En annan går ut på att bedöma lämpligheten av att använda laserradar för att bedöma arteriell stelhet och dess korrelation till kardiovaskulär risk och sjukdom. Den tredje ska utvärdera användningen av ljus i olika våglängder för att undersöka mikrocirkulationen för att på så sätt i förlängningen upptäcka hudåkommor och systemsjukdomar.
Och fler är på gång. Hjalmar Nilsonne berättar om en där hudskanning ska undersökas för att bedöma storlek och rodnad vid psoriasis. En annan bygger på undersökningen av mikrocirkulation för att se syresättning i perifer vävnad för bedömning av diabetessymtom vid neuropati.
– Sättet man undersöker diabetes på i dag är ungefär samma som för hundra år sedan, säger han och kontrasterar:
– Vi har en optisk metod som kan mäta syresättningen i nerverna som vi har stora förhoppningar på, men där vi behöver göra de här studierna, säger Hjalmar Nilsonne.
