Akutläkare och kirurger krokar arm för bättre samarbete

De senaste femton åren har akutläkarna börjat etablera sig allt mer på svenska akutmottagningar. På vissa sjukhus har utvecklingen kommit långt, andra befinner sig i ett tidigt skede eller saknar helt akutläkare. Och på några sjukhus har akutläkarsatsningar fallerat.

Akutläkarnas intåg har inte gått smärtfritt. Det skapar revirstrider och andra konflikter med de övriga läkarspecialiteterna på akuterna. Ett exempel är kirurgerna.

För att få övergången till akutläkarledda akutmottagningarna att gnissla mindre, har Svensk kirurgisk förening, SKF, och Svensk förening för akutsjukvård, Swesem, inlett ett samarbete.

– Vi tog kontakt med kirurgerna eftersom vi märkte att det har blivit konflikter på olika ställen. Samtidigt finns det flera ställen där samarbetet fungerar jättebra, säger Michael von Schickfus, som är ordförande i Swesem och akutläkare och läkarchef på akutmottagningen i Norrköping.

Kirurgerna nappade.

– Vi såg ett gemensamt intresse, säger kirurgföreningens ordförande Linus Axelsson, som är kolorektalkirurg i Blekinge.

En central och akut fråga för kirurgerna är nämligen att den kirurgiska volymen och träningen för ST-läkarna minskar. I dag är tillgången på opererande kirurger större än efterfrågan, förutom på vissa kirurgiska områden. ST-läkare i kirurgi anställs för att fylla upp akutlinjer snarare än att operera.

För några år sedan skrev specialitetsföreningen in i utbildningsboken för ST-läkare i kirurgi att jourbördan inte bör överstiga 30 procent av arbetstiden. Nyligen gjorde de även en uppdatering om att minst 50 procent av tiden bör utgöras av planerad klinisk tjänstgöring med operativ träning.

– Vi blev tvungna eftersom ST-läkarna spenderade mer och mer tid på akutmottagningen, säger Helena Rosén som är kirurg och kärlkirurg i Växjö och studierektorsrepresentant i SKF:s utbildningskommitté.

Hon ser många värdeskapande delar i samarbetet ur ett studierektors- och utbildningsperspektiv.

För att höja den kirurgiska kvaliteten måste ST-läkarnas uppdrag renodlas, enligt kirurgföreningen. Och där kan akutläkarna vara en lösning. På de svenska akutmottagningar där akutläkarna etablerat sig ordentligt, upplever ST-läkare i kirurgi nämligen att de får operera mer.

– Vi ser en trend att ju större del av akutverksamheten som akutläkarna ansvarar för, desto mer nöjda är kirurgerna med sin operationstid och akutverksamheten. Både kirurger och akutläkare anser dock att kirurgernas delaktighet i akutvården är fortsatt viktig, säger Matthias Jörg, som är akutläkare på Sundsvalls sjukhus och sekreterare i Swesem.

Under förra året gjorde föreningarna en gemensam enkätundersökning för att få en bättre förståelse för hur samarbetet mellan läkargrupperna fungerar och har även haft gemensamma paneldiskussioner på kirurgveckan och akutläkarkonferensen SWEET:s.

– Det här är en fråga som engagerar och en förändring som påverkar så mycket. Det var otroligt många som har synpunkter, både kirurger och akutläkare. Akutläkare och ST-läkare i kirurgi har inte samma bakgrund och har olika syn på hur saker och ting ska fungera, säger Linus Axelsson. Han tillägger:

– Har du en akutlinje som dagtid sköts av akutläkare och nattetid av kirurg-ST måste du anpassa verksamheten så att det fungerar. Annars blir det konflikter.

Nu funderar föreningarna på att ta fram en »klok bok« tillsammans med tips om hur man kan få införandet av akutläkare att fungera så bra som möjligt utifrån lärdomarna hittills.

– Även om man så klart måste anpassa det lokalt, så märker vi att några saker verkar komma igen, säger Linus Axelsson.

Vad har ni för råd till dem som håller på eller ska bygga upp en akutläkarverksamhet?

– Tänk på att akutläkare inte är en underläkare på akuten utan en egen specialitet. Vi kirurger måste se till vad akutläkare är och vad som är deras uppdrag. Och var beredd på att kompromissa – flera gånger. Det går inte att undvika, säger Linus Axelsson och fortsätter:

– När man utvecklar exempelvis PM och styrdokument så måste det vara samarbetsdokument.  Särskilt när det är en mixad jourlinje med en akutläkare dagtid och en kirurg nattetid. Då måste man tänka till så att det funkar dygnet runt, säger Linus Axelsson.

Swesem har för ett par år sedan tagit fram en riktlinje för gränssnitt mellan en akutklinik och slutenvården – alltså en modell för vad som slutenvården ska ta över, när det ska ske, vem som ska över ansvaret och hur överlämningen sker.

– Men jag tror att det är väldigt viktigt att trycka på att det måste finnas utrymme för lokala lösningar. Man måste ta hänsyn till lokala förhållanden och traditioner och skapa ett samarbete som fungerar bra just där man är, säger Michael von Schickfus.

Även ur ett utbildningsperspektiv är det jätteviktigt med en gemensam målbild och övningar så att man vet vad man siktar emot, säger Helena Rosén.

– Meningen är ju inte att kirurgerna ska lämna det akuta. De ska fortfarande kunna handha en akutkirurgisk patient men det ska ske i samarbete med akutläkare.

Vilka är de största utmaningarna?

– Vårdplatsbristen. Jag tror att vi kan få akutläkare och kirurger att samarbeta, men jag tror att det som kan leda till att det blir krascher är vårdplatsbristen, säger Linus Axelsson.

Enligt hans uppfattning uppstår de flesta konflikterna på grund av det.

En annan fallgrop är att akutläkare införs av fel anledning, enligt Swesem. Till exempel på grund av en politisk förhoppning om att de, genom ett trollslag, ska lösa akuternas problem.

För att akutläkarsatsningar ska lyckas måste det tillföras pengar, vara förankrat från chefer ner på klinikgolvet och finnas ett långsiktigt mål. Och en vilja att förändra i grunden, påpekar Michael von Schickfus.

– Man måste ha som mål att akutläkarna så småningom ska ta över de traditionella linjerna på akutmottagningen. Mellanlösningar skapar inget mervärde, varken för patienterna eller för sjukhuset. Den medvetenheten tror jag fortfarande saknas på många sjukhus.

Både Swesem och SKF ser långsiktighet som avgörande.

– Det kommer gnissla i början – det är naturligt eftersom vi är tre, fyra olika specialiteter som ska samsas. Det kommer vara några års uppstartsfas där allt inte är bra från början, säger akutläkaren Matthias Jörg.

Vad hoppas ni har hänt om tio år?

– Vi behöver bli fler, äga våra procedurer och etablera det som är akutsjukvård. Vi ska inte bara ta över det beprövade systemet, utan måste skapa ett nytt med egna flöden. Det kommer nog tyvärr ta tid, säger Michael von Schickfus.

SKF:s förhoppning är i sin tur att ST-läkarna i kirurgi har ett mer renodlat uppdrag.

– Jag hoppas att vi får ut rätt kompetens när vi investerar i ST inom olika specialiteter, i stället för att bara stoppa in fler personer i systemet, säger Linus Axelsson.

De flesta kirurger – särskilt de yngre – tycker att akutläkare fyller en viktig funktion, enligt honom. Framöver tror han fler och fler kommer bli övertygade om det.

– Sjukvården blir mer och mer specialiserad. Och det måste vi möta upp med generalister som kan hjälpa specialisterna att ta rätt beslut för patienten. Vi ska ju operera rätt patienter.

Läs mer:
Hon banade väg för akutläkarna
Nu vill alla sjukhus ha akutläkare
Akutläkare är på frammarsch i Sverige
Akutläkarna har lämnat Enköping
Misslyckad akutläkarsatsning på Sunderby sjukhus