Egenreferat. Vid operation för rektalcancer är det i många fall möjligt att göra en anastomos mellan tjocktarm och kvarvarande del av ändtarm eller analkanal. Till följd av denna operation av drabbas en majoritet av patienterna av varierande grad av störd tarmfunktion med påverkan på livskvaliteten. Funktionella tarmbesvär efter genomgången rektalcanceroperation benämns internationellt »low anterior resection syndrome« (LARS, eller LAR-syndrom). I begreppet ingår inkontinens för gas och/eller avföring, frekventa tarmtömningar, fragmenterad avföring samt trängningar [1]. Behandling av LAR-syndrom är symtomatisk och består i huvudsak av läkemedel i syfte att förbättra avföringens konsistens samt reglera tarmens motilitet. Det dominerande instrumentet för att mäta syndromets svårighet är i dag LARS score-enkäten. Individen kategoriseras i en av tre grupper: inget, lindrigt eller svårt (»no«, »minor« respektive »major«) LAR-syndrom, beroende på grad av besvär.

Syftet med den aktuella studien var att utvärdera en symtomatisk behandling för syndromet, regelbunden tarmsköljning (TAI, transanal irrigation) [2]. Endast patienter med svårare störning av tarmfunktionen (svårt LAR-syndrom) inkluderades och randomiserades till två grupper: en grupp som undervisades i TAI kombinerad med standardbehandling (farmakologisk behandling) och en grupp som endast erhöll standardbehandling. Primärt utfallsmått var skillnad i tarmfunktion vid 12 månaders uppföljning mätt med två internationellt validerade enkäter, LARS score och Cleveland Clinic Florida fecal incontinence score (CCFFIS) samt fyra studiespecifika frågor. Sekundärt utfallsmått var livskvalitet mätt med EORTC QLQ–C30.

Totalt inkluderades 45 patienter, 22 i TAI-gruppen och 23 i kontrollgruppen. Uppföljningsdata var tillgängliga för 16 respektive 22 patienter. Vid 12 månaders uppföljning rapporterade TAI-gruppen statistiskt signifikant lägre poäng på LARS score (20,4 vs 31,7; P < 0,001), CCFFIS (6,4 vs 9,2; P = 0,050) samt på två av de fyra studiespecifika frågorna. Vid inklusion förelåg inga statistiskt signifikanta skillnader i någon livskvalitetsaspekt mellan grupperna, men vid 12 månaders uppföljning förelåg statistiskt och kliniskt relevanta skillnader, till fördel för TAI-gruppen, i 8 av 16 livskvalitetsaspekter.

Resultaten i studien talar starkt för att behandling med TAI minskar symtomen av LAR-syndrom samt förbättrar livskvaliteten hos patienter med svårare störning i tarmfunktionen. TAI bör därför ingå i den behandlingsarsenal som sjukvården ska ha möjlighet att erbjuda patienter efter genomgången operation för rektalcancer.