Privata vårdgivare ska inte ensamt kunna äga och driva apotek, och vice versa. Det var kontentan i delbetänkandet till utredningen om ägarförhållandena på den svenska apoteksmarknaden, som presenterades i maj 2022.

Enligt nya tilläggsdirektiv till den så kallade Treklöverutredningen ska utredaren även lämna förslag på åtgärder för att förbättra tillsynen av apotek och apoteksverksamheten. I dag får de myndigheter: Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som på olika sätt har ansvar för tillsynen av apotek, inte dela information med varandra. Det betyder att om någon av myndigheterna upptäcker tecken på överträdelser av regelverk, som de inte själva har ansvar för, kan de inte vidareförmedla informationen till den myndighet som har tillsynsansvaret.

Utredaren ska därför analysera och föreslå möjligheter för hur informationsutbyte vid tillsyn ska kunna öka mellan myndigheterna. Det är fram för allt nuvarande sekretesslagstiftning som sätter käppar i hjulet för informationsdelningen.

Enligt tilläggsdirektivet ska utredaren också se över behovet av eventuella sanktionsavgifter vid Läkemedelsverkets och TLV:s tillsyn över apoteksmarknaden. Enligt Riksrevisionen har i dag myndigheterna inte tillräckliga sanktionsmöjligheter, vilket enligt tilläggsdirektiven gör att det finns anledning att se över TLV:s och Läkemedelsverkets möjligheter att ta ut sanktionsavgifter.

Med anledning av tilläggsdirektiven har utredaren, som skulle ha lämnat sitt slutbetänkande 17 mars 2023 fått förlängd tid. Uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2023.

Läs även:
Utredning föreslår begränsningar i vem som får bedriva apotek