Egenreferat. Penicillin V är förstahandspreparat vid flertalet infektioner som behandlas i svensk primärvård och vårt vanligast använda antibiotikum. Att patienter som behandlas med penicillin V kan drabbas av gastrointestinala biverkningar är känt sedan tidigare. I en ny studie har vi undersökt ekologiska effekter på den fekala mikrobiotan hos patienter som behandlas med penicillin V [1]. Vårt specifika fokus var att fastställa förekomsten av resistens mot betalaktamantibiotika, vilket inte gjorts tidigare.

Den aktuella studien utfördes i en subpopulation inom en randomiserad kontrollerad prövning av 5 och 10 dagars penicillinbehandling av streptokocktonsillit [2]. 29 patienter lämnade avföringsprov före, direkt efter och 7–9 dagar efter avslutad behandling med penicillin V. För att undersöka förekomsten av betalaktamresistens användes ampicillinlappar på odlingsplattor och selektiva odlingsplattor.

Vi fann en successiv nykolonisation med ampicillinresistenta gramnegativa bakteriearter, vilken kvarstod på en signifikant nivå under uppföljningsperioden. Ökningen utgjordes av potentiellt patogena bakterier. Vi fann också att andelen patienter med ampicillinresistenta arter inom ordningen Enterobacterales ökade från 52 procent till 86 procent (P = 0,007) direkt efter behandling. Andelen patienter med Enterobacterales med nedsatt känslighet för tredje generationens cefalosporiner ökade från 32 procent till 52 procent (P = 0,034). Den ökade förekomsten av tarmbakterier med nedsatt känslighet kvarstod vid den sista provtagningen, men var då inte längre signifikant. Ett större urval av patienter kunde ha påverkat signifikansnivån för detta utfall.

Utöver detta fann vi hos 13 av de 29 patienterna en ökad växt av enterokocker direkt efter penicillinbehandling. Av dem hade 11 patienter en fortsatt ökad enterokockväxt vid den sista uppföljningen 7–9 dagar efter behandling. En av patienterna hade växt av toxinproducerande Clostridioides difficile i det tredje provet samt infektionssymtom i form av diarré och kraftig trötthet under ett antal veckor efter behandling. Patienten tillfrisknade spontant.

Fynden indikerar att behandling med penicillin V har tydliga ekologiska effekter på tarmens mikrobiom och understryker att även antibiotika med smalt spektrum bör användas med försiktighet. Kommande studier bör förslagsvis ha en längre uppföljningstid och kombinera odlingsbaserade metoder med molekylärbiologiska analyser.

Potentiella bindningar och jävsförhållanden: Studien initierades av kliniker och forskare, sponsrades av Folkhälsomyndigheten och har inget samröre med läkemedelsindustri.