Den medicinska kompetensutvecklingen för specialistläkare är hotad. Fortbildning, det vill säga vidareutbildning för specialistläkare, sätts på undantag i en pressad vårdvardag.
Medicinsk fortbildning handlar om att få möjlighet att ta del av nya arbetssätt och behandlingsmetoder samt verktyg för att implementera dessa i den egna verksamheten. För att upprätthålla en evidensbaserad, jämlik och patientsäker vård med hög kvalitet är kontinuerlig fortbildning nödvändig. Det skapar också en trygghet hos varje läkare att veta att man sitter på den mest aktuella kunskapen om diagnostik och behandling.
Universiteten beviljas examensrätt och granskas regelbundet av Universitetskanslersämbetet. För att erhålla legitimation och specialistbevis krävs en omfattande intygsexercis för att visa att individen uppnått kompetenskraven fastställda i en föreskrift från Socialstyrelsen. I dessa föreskrifter ställs även krav på verksamheten som utbildar AT-, BT- och ST-läkare vad gäller exempelvis handledning och studierektorer. ST-utbildningen ska genomgå extern kvalitetsgranskning vart femte år. För dessa delar av läkares utbildning tar staten ett tydligt ansvar genom sina myndigheter.
För specialistläkare är frågan betydligt mer styvmoderligt behandlad. Som enda aktör har Läkarförbundet följt specialistläkares fortbildning under nästan 20 år. 2004 fick läkare i genomsnitt 9,1 dagar extern fortbildning per år, och 2019 hade den summan minskat till 5,3 dagar per år. En av sex specialistläkare uppger att de inte ägnat sig åt någon extern fortbildning alls under 2019. Den sammantagna bedömningen blir att regionerna inte klarar av att skapa de rätta förutsättningarna och att staten behöver öka sitt engagemang i frågan.
Ovanstående statistik är alltså data som samlades in före pandemin. Vi är alla medvetna om hur fortbildningen ytterligare nedprioriterats under pandemin. Precis som vi just nu hanterar den uppskjutna vården måste sjukvården också ta igen den uteblivna fortbildningen, men också växla upp. Pandemin visade ju vilken kraft som finns bland läkare att leda och utveckla vården utifrån all den nya kunskapen.
Läkarförbundet har under många år arbetat för en statlig reglering av läkares fortbildning, inte minst genom att fullmäktige antog ett sådant mål 2020. I april 2022 lämnade riksdagen ett tillkännagivande som uppmanade regeringen att se över frågan om ett införande av krav på, och rätt till, fortbildning. Då var Acko Ankarberg Johansson (KD) ordförande för socialutskottet. I dag sitter hon i regeringen som sjukvårdsminister, och vi påminde henne i januari i år om frågan genom en gemensam skrivelse med Svenska läkaresällskapet.
Det är ingen slump att frågan om fortbildning lyfts i riksdagen, utan det är en effekt av förbundets målmedvetna påverkansarbete under längre tid. Även bland specialitetsföreningarna märks ett ökat fokus på fortbildningsfrågan. Det diskuteras uppstart av nätverk för fortbildningsstudierektorer och om huruvida fortbildningen kan genomgå extern granskning genom Spur (Lipus specialistutbildningsråd), på samma sätt som för ST-utbildningen.
Nyligen genomförde Läkarförbundet nästa upplaga av fortbildningsenkäten. Den skickades ut till ett representativt urval av yrkesverksamma medlemmar. Om du var en av dem som fick den hoppas jag att du tog dig tid att svara på den. Dina uppgifter är avgörande för att vi ska kunna fortsätta följa utvecklingen och påverka för förändring. Håll utkik under våren för att ta del av enkätens resultat!
I det fackliga arbetet gäller det att hålla i och hålla ut, och inte minst att vara den ständiga blåslampan som ställer krav på olika beslutsfattare. Läkarförbundet anser att alla specialistläkare ska ha möjlighet till minst 10 dagars extern fortbildning per år. Som nyvald ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd (Ufo) ser jag fram emot att ta över stafettpinnen och fortsätta springa en delsträcka för att stärka läkares rätt till fortbildning.
