Utbetalningar pausade till läkare på nationella taxan i Region Stockholm

– Under alla år som jag har arbetat har jag haft utmärkt kontakt med regionen, men sedan kanske fem, sex år tillbaka upplever jag definitivt en skillnad, säger Jaan Albo.

Han är en av de tre neurologer verksamma på nationella taxan i Stockholm som nyligen mottog ett brev. Av brevet framgick att regionen uppmärksammat »stora brister« i hans journalhandlingar och att alla utbetalningar till honom ska hållas inne till dess att det slutgiltiga resultatet av den genomförda journalgranskningen står klart.

– Om det är så allvarligt att de inte betalar ut några pengar för patientbesök är det rimligt att få reda på vad det är för fel man har gjort, säger Jaan Albo.

Han ringde därför upp beslutsfattaren, Marina Skarbøvik, som är enhetschef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, men fick ingen sådan förklaring. Inte heller kunde hon säga när det slutliga beskedet kan väntas. Själv misstänker Jaan Albo att regionens kritik grundar sig i de botoxbehandlingar som görs vid dystoni och kronisk migrän.

– Vi har använt normaltaxa för sådana besök, och vi tror att regionen anser att det i stället ska räknas som enkla besök. Vi vet förstås inte, men det är det enda vi tre neurologer har gemensamt. Men då gissar jag, för i grunden vet jag varken före eller efter beslutet vad problemet utgörs av, säger han.

Jaan Albo och flera andra privatläkare tror att journalkritiken egentligen bara är ett svepskäl för att bli kvitt taxeläkarna.

– Det finns kollegor till oss som har varit på gränsen till brottsliga, läkare som har utnyttjat systemet och trasslat på olika vis, utan att regionen har haft några maktmedel att klippa bort dem. Det har successivt gjort att det har skapats ett stramt regelverk kring vår verksamhet. Jag brukar säga att det har kommit ett mönster av byråkratiska kastnät och högt anlagda snubbeltrådar.

Hannu Määttänen, ordförande i Storstockholms privatläkarförening, håller med.

– Det finns olika metoder för att försvåra för kollegorna, och ett sätt är att göra fördjupade uppföljningar som man har gjort här.

Men är det inte rimligt att man gör stickprovskontroller för att se att allting sköts korrekt?

– Jo, det har jag inget emot. Men man är inte öppen med vad man misstänker. Dessutom har regionen inte beskrivit på vilket sätt journalerna är undermåliga och doktorerna har inte fått någon möjlighet att förklara. En läkare som har träffat patienten tidigare har kanske en annan förförståelse för problemet när han skriver i journalen och då kanske uppgifterna inte är lika tolkningsbara för en utomstående.

Breven som skickats ut till de tre neurologerna är dessutom så kallade verkställighetsbeslut, vilket innebär att de inte går att överklaga. Privatläkarna står maktlösa inför situationen, menar Hannu Määttännen.

– Vi har kontinuerligt kontakt med tjänstemännen i Region Stockholm, men vi kan inte göra annat än att uttrycka att vi är ledsna över agerandet. Större makt än så har vi inte.

Thomas Anderson, ordförande för Privatläkarföreningen på nationell nivå, ser historien som en kopia på det som hände ett antal psykiatrer i Region Stockholm 2021. Då ville regionen kontrollera om läkarna hade fakturerat rätt. Psykiatrerna ville dock inte lämna ifrån sig identifierbara journalhandlingar, då de ansåg att ett utlämnande skulle strida mot patientsekretessen. Regionen svarade med att hålla inne deras utbetalningar. Fallet togs till domstol, men där tog det stopp efter att rätten slagit fast att verkställighetsbeslut inte kan överklagas. Thomas Anderson tror att fler läkare på nationella taxan kan vänta sig samma behandling i framtiden. Han är övertygad om att regionens mål är att få bort taxeläkarna.

– Region Stockholm vill ha sin egen version av småskalighet, det vill säga vårdval, för då har de hundraprocentig kontroll. Våra kollegor i Stockholm är utsatta för ett utrotningskrig – regionen kommer att ge sig på specialitet efter specialitet, säger han.

Marina Skarbøvik, enhetschef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, säger dock att det inte stämmer.

– Jag har absolut inte haft någon sådan tanke. Vi följer gällande regelverk, och det är ingen skärpning av reglerna utan exakt samma lagar och rutiner som har gällt länge.

Enligt henne anser regionen dock att lagen inte riktigt har hängt med och uppdaterats efter det moderna vårdsystemet.

– Så vi har två lite parallella system, vilket jag personligen kan tycka är olyckligt. Det är inte modern lagstiftning.

Om du säger att det är olyckligt med parallella system kanske det ändå ligger något i taxeläkarnas bild av att ni vill få bort dem? Är det här ett steg på vägen?

– Det vill jag inte uttala mig om. Vi följer de regler och system som vi har.

På Läkartidningens frågor om vad det rör sig om för typ av brister i journalerna eller när ett slutgiltigt besked kan ges kan Marina Skarbøvik i nuläget inte svara.

– Vi jobbar skyndsamt men jag kan inte säga någon exakt tid, säger hon.

Neurologen Jaan Albo tog illa vid sig av beslutet om pausade utbetalningar och oroar sig för sina patienter om beskedet drar ut på tiden. Nu har han kopplat in jurister för att ta ärendet vidare.

– Jag har patienter som har suttit här och gråtit när jag har berättat vad som har hänt. Det är de som tar stryk i allt det här. Själv jobbar jag på som vanligt än så länge. Jag får fortfarande ta patientavgifter, men får ingen ersättning för besöket.

Hur länge till Jaan Albo skulle kunna fortsätta hålla sin mottagning öppet vet han inte.

– Jag håller på så länge det går. Men någonstans tar pengarna slut, säger han.

Läs också:
SPLF: Desinformation om taxeläkare i flera regioner
Sämre villkor för taxeläkare i Stockholm möter hård kritik