I början av februari kom brevet från Migrationsverket: Avslag på den förnyade asylansökan. Dagen därpå hittades den unge mannen död.

– I det här fallet var det så enormt tydligt att det var avslaget som ledde till självmordet, säger Ingrid Eckerman, allmänläkare och grundare av nätverket »Stoppa utvisningarna till Afghanistan«.

Tillsammans med ytterligare nio personer, varav fem andra läkare, har hon anmält Migrationsverket för att inte ha fäst tillräcklig vikt vid läkares intyg i mannens asylärende. »Trots att läkarintyg om stor självmordsrisk vid avslag förelåg ansåg inte Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare att den asylsökande bevisat sin psykiska ohälsa. I detta fall ledde ett avslag i asylärende till omedelbart och fullbordat suicid«, skriver de i sin anmälan till Justitieombudsmannen, JO.

Enligt anmälarna är det sedan länge känt att »läkarintyg och annan bevisning i asylmål slentrianmässigt läggs åt sidan utan kommentar«.

– Mycket hänger på vilket kontor du hamnar hos och vilken handläggare och domare du får. Det är mycket lotteri i det här och det är inte rättssäkert, säger Ingrid Eckerman.

Hon skulle vilja att läkares bedömningar vägde tyngre inför Migrationsverkets avgöranden.

– Läkare har en helt annan kompetens än vad handläggarna har. Som läkare känns det kränkande att våra intyg bara läggs åt sidan.

Även om Justitieombudsmannen inte kan komma med några skarpa krav hoppas hon att den samlade tyngden av alla anmälningar mot Migrationsverket ska göra att myndigheten granskas på ett mer ingående sätt. Hon ser också anmälan som en viktig markering.

– Den finns där som en påminnelse för framtiden om hur det har gått till, säger hon.

Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, säger att myndighetens handläggare inte gör några egna värderingar av läkarutlåtanden.

– I alla ärenden utgår vi från bevisning, och i just den här typen av fall är det intygen från sjukvården som vi lägger till grund för vår bedömning. Mycket svår sjukdom tillsammans med avsaknad av vård i hemlandet kan vara grund för ett uppehållstillstånd, men det finns också ytterligare bedömningsdelar i flera steg.

Men eftersom hälsobedömningarna är så pass komplicerade, med mycket både svensk och internationell praxis att förhålla sig till, kan det finnas anledning att borra djupare i frågan.

– Vi följer upp ärenden på olika sätt. Ett av dem är tematiska kvalitetsuppföljningar – och det här skulle kunna vara ett kommande tema att titta på, säger Anna Lindblad.

Ingrid Eckerman med flera har tidigare skrivit en debattartikel i Läkartidningen på samma tema som Migrationsverket också replikerat.