Läkarhjälp vid nödsituationer – viktigt att veta vad som gäller

I Sverige finns inte någon civilkuragelag, och det är därför inte straffbart att låta bli att hjälpa till i en nödsituation, inte heller för läkare. Dock framgår av Läkarförbundets etiska regler, baserade på den hippokratiska eden, att »efter bästa förmåga ska läkaren bistå människor i medicinsk nödsituation, såvida läkaren inte försäkrat sig om att andra är villiga och kompetenta att ge sådant bistånd« [1]. Det finns ingen formell juridisk skyldighet för läkare att ingripa i nödsituationer. Däremot finns en allmän skyldighet för alla att varna och tillkalla hjälp enligt lagen om skydd mot olyckor, men lagen kräver i sig inget ingripande utöver detta [2].

Läkare riskerar, som privatpersoner, att ställas inför svåra ställningstaganden vid akuta sjukdomsfall eller olyckor, med tillhörande moraliska och etiska problem. Ofta sker det i situationer utanför den trygga sjukhusmiljön och med kanske »fel« specialistkompetens. Denna artikel syftar till att informera om det rådande juridiska läget och att underlätta för den läkare som, i rollen som privatperson, hjälper till i en medicinsk nödsituation. Vidare informeras om några användbara hjälpmedel, t ex assistanstjänster via försäkringsbolagens alarmcentraler, SAS medicinska utrustning och UD:s reseapp.

Rättsläget – juridiken är svårbedömbar  

Det ligger nära till hands att läkare hjälper till vid en akut olyckshändelse eller ett nödrop även om man kanske inte alltid har rätt specialistkunskap för just den situationen. En hjälpsam läkare som i all välmening råkar utsätta en nödställd för en felbehandling riskerar dock juridiska påföljder, i Sverige eller i utlandet.

I en promemoria från Socialstyrelsen 2011 [3], författad av juristen Anders Alexandersson, framgår att när legitimerad sjukvårdspersonal tillhandahåller hälso- och sjukvård, måste det ske enligt de författningar som reglerar hälso- och sjukvårdsområdet, även vid frivilliga insatser [3]. Det innebär att legitimerad medicinsk personal anses vara yrkesutövande även på sin fritid om den legitimerade använder sin medicinska utbildning.

Anders Alexandersson (i dag verksam som jurist på Inspektionen för vård och omsorg, IVO) uttrycker det så här: »En viktig detalj är att det blir hälso- och sjukvård först i och med att läkaren använder sin utbildning, det vill säga det finns ett visst utrymme att agera ’som vem som helst’ utan att det blir hälso- och sjukvård« [Anders Alexandersson, Stockholm, pers medd; 2014]. Därmed följer, vid mer professionella sjukvårdsinsatser, att vissa grundläggande krav ska vara uppfyllda, t ex dokumentationskrav, och att läkaren är anmäld till vårdgivarregistret. Promemorian tar inte ställning till situationer som kan betraktas som »nödsituationer« när legitimerad personal bistår vid olycksfall. 

Denna problematiska fråga, och andra rörande frivilligverksamhet, är för närvarande under utredning hos Socialstyrelsen. I promemorian anges även att det finns bestämmelser i brottsbalken som kan bli aktuella i händelse av skador som drabbar den som ges vård, t ex vid vållande eller försumlighet. Det innebär således att varje medicinsk insats som ges av legitimerad sjukvårdspersonal i sig är ett risktagande.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet 2012 [4] togs frågan upp hur problematiskt det kan vara att i en akutsituation korrekt dosera ett läkemedel, inte minst med tanke på att en felaktig dosering kan få rättsliga påföljder. Författarna föreslår »… att sjukvårdspersonal som utför handlingar inom sjukvården ska hållas straffrättsligt ansvarsfria så länge handlingarna är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet«.

Mårten Schultz, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, anser i en krönika i Dagens Nyheter 2012 [5] »… att vi bör ha en straffsanktionerad skyldighet att hjälpa en medmänniska i nöd. Plikten skall då vara inskränkt till situationer där ett ingripande kan ske utan orimligt risktagande«. 

Men vad är »orimligt risktagande«, och var går gränsen mot »rimligt risktagande«?  

En särskild grupp utgör pensionerade läkare som gör frivilliga insatser, eftersom det av naturliga skäl saknas en vårdgivare. Detta belyses i en artikel i SÄLbladet (medlemstidning för Sveriges äldre läkare, SÄL) [6]. 

För alla läkare kan kraven enligt hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och patientskadelagen bli aktuella, beroende på vilka insatser som utförs. Tre olika insatser beskrivs:

• Vid enkla första hjälpen-insatser, som att lägga en medvetslös i framstupa sidoläge eller ge basal hjärt–lungräddning, gäller inga specifika krav.
• Vid tydliga professionella sjukvårdsinsatser för en enskild patient, som att diagnostisera och ge behandling, måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda (dessa gäller även pensionerade läkare):
  – att man är anmäld till vårdgivarregistret
  – att man har ett dokumenterat kvalitetssystem
  – att man har en verksamhetschef
  – att man har en patientförsäkring
  – att man dokumenterar/journalför sina patientkontakter.
• Vid rena nödsituationer kan däremot bedömningarna bli mera knepiga och kraven i praktiken väsentligen minska (Fakta 1). 

Mot ovanstående bakgrund kan man konstatera att problematiken och osäkerheten kvarstår i en »nödsituation«, där t ex kompetensen kan kännas otillräcklig, och där en eventuell språkförbistring kan komplicera situationen ytterligare. Den läkare som inte har en verksamhetschef eller ett dokumenterat kvalitetssystem bör inte låta detta hindra en insats, utan göra så gott han/hon kan, använda sitt sunda förnuft, hålla sig till det han/hon kan och hoppas att man varit klok nog att skaffa en patient-/ansvarsförsäkring. Dessutom är ett, om möjligt, skriftligt informerat samtycke av patient och/eller anhörig en värdefull handling, liksom en noggrann dokumentation av diagnos och åtgärd (det kan vara en fördel att förse patienten med en kopia inför eventuell fortsatt vård på annat ställe). 

Anders Alexandersson sammanfattar: »I nödsituationer kan brister i dokumentationen eller åtgärderna bedömas som försvarbara. Läkaren kan dock ställas till ansvar om han eller hon förfarit felaktigt« [pers medd; 2014].

Socialdepartementet har utfärdat ett uppdrag till Socialstyrelsen att till den 15 december 2014 utreda vilka lagändringar som behövs avseende legitimerad vårdpersonals frivilligverksamhet [7] vid t ex idrottstävlingar och utomhuskonserter men även vid oförutsedda nödsituationer när en legitimerad vårdpersonal använder sitt medicinska kunnande vid sidan av vårdgivarverksamheten. En eventuell lagändring kommer dock sannolikt att ta tid.

Akut sjukdom under flygresa kan kräva svåra beslut

År 2002 redogjordes i Läkartidningen för amerikanska och europeiska aspekter på hur sjukvårdspersonal bör agera vid akut sjukdom under flygning [8]. Komplicerade förhållanden råder; svåra beslut kan behöva fattas då en medicinsk nödsituation inträffar under en flygresa liksom vid långväga båtfärder. Oplanerade landningar och hamnbesök kan dessutom bli oerhört kostsamma. 

Antalet medicinska händelser, och därmed efterlysningar av läkare, tycks öka, vilket kan ha sin förklaring i att fler äldre reser och att resorna går till mer fjärran destinationer. Bland de allvarligare fallen dominerar kardiella, neurologiska och respiratoriska problem. 13 procent av alla akuta tillstånd resulterar i en icke-planerad landning. Även antalet våldsamma flygpassagerare har rapporterats öka [8]. 

Under flygning i internationellt luftrum gäller det lands lagar i vilket flygplanet är registrerat. I främmande lands luftrum gäller detta lands lagar, oberoende av destination. På marken gäller lagarna där man landat. Särskilt värt att notera är att extra försiktighet bör iakttas i USA, eftersom lagstiftningen där ger möjlighet att stämma den läkare som misstänks ha utfört en felbehandling [8]. 

SAS har direktkontakt med medicinsk assistans på marken

SAS har, liksom många andra flygbolag, direktanknytning dygnet runt till en markbaserad medicinsk organisation, Medlink, som via radio kan ge värdefull medicinsk assistans till kabinpersonal och eventuell medicinsk personal, och även kan anvisa alternativa landningsplatser [Ulf Skjäl, SAS Flight Operations, Frösundavik/Stockholm, pers medd; 2014].

»Medical observation sheet« är ett journalliknande dokument som används av kabinpersonal vid kontakt med Medlink för att kunna ge en strukturerad rapport vid akuta medicinska händelser ombord. Denna blankett kan även med fördel användas av medicinsk personal för egen dokumentation. Läkarförbundets etiska regler säger att läkaren om möjligt i behandlingen ska utgå från informerat samtycke.

En annan viktig fråga som tas upp rör ansvarsfrågor. Assisterande sjukvårdspersonal bör fråga om flygbolaget har en friskrivningsblankett för läkare (»liability form – medical assistance« eller »doctor’s waiver«). En sådan innebär ett fribrev från efterföljder, förutom vid grov försummelse från läkarens sida, och undertecknas av befälhavaren och läkaren. Som svensk läkare kan och bör man dessutom teckna en ansvarsförsäkring hos Folksam (tidigare Salus Ansvar). Försäkringen gäller i hela världen vid akutfall. 

SAS-plan har medicinsk utrustning

Varje år sker globalt ca 44 000 medicinska akutfall ombord på flygplan [9]. Det tycks råda stor variation vad gäller medicinsk utrustning hos olika internationella flygbolag.

SAS:s flygplan är utrustade med tre olika medicinska akutväskor varav en, »emergency medical kit«, är avsedd för läkare och finns tillgänglig på framför allt långflygningar [Ulf Skjäl, SAS Flight Operations, Frösundavik/Stockholm, pers medd; 2014] (Figur 1). Den har ett omfattande innehåll, bl a stetoskop, blodtrycksmanschett, sug, mask/blåsa, svalgtuber, sprutor och kanyler, intravenöst infusionsset och en helautomatisk hjärtstartare. Vidare finns läkemedel för injektion och peroral administration: adrenalin, digoxin, glukos, hydrokortison, kodein, paracetamol, diazepam, loperamid, terbutalin, glyceryltrinitrat. Bifogat finns även användarinstruktioner för läkemedlen liksom anvisningar och råd vid omhändertagande av ett flertal sjukdomstillstånd som allergi, angina pectoris, astma, diabetes, chocktillstånd, epilepsi, stroke, medvetslöshet, hjärtstillestånd och obstruerade luftvägar. 

SAS medicinska utbildningsfolder för kabinbesättningen innehåller information om tillgänglig utrustning och medicin samt en friskrivningsblankett. Foldern, som kan tjäna som nyttig information och förberedelse inför en längre flygresa, kan rekvireras från ulf.skjal@sas.se.

Försäkringsbolagens alarmcentraler och hemförsäkring

Nordiska försäkringsbolag är anslutna till en alarmcentral. Resenärer bör ta reda på vad hemförsäkringen omfattar och vilken alarmcentral som är ansluten – rekvirera bolagets servicekort. SOS International [10] är exempelvis en alarmcentral som ägs av 23 av de största nordiska försäkringsbolagen och tillhandahåller akut, personlig assistanstjänst till nordiska resenärer som råkar ut för en olycka eller annat som kan tänkas täckas av försäkringen, över hela världen. SOS International koordinerar och genomför ambulansflygtransporter, akutläkartjänster och medicinsk rådgivning. 

Vid inträffad allvarlig skada eller sjukdom kontaktas vederbörandes försäkringsbolags alarmcentral. En läkare på SOS International utvärderar den medicinska situationen och kontaktar den behandlande läkaren på resmålet för information om patientens tillstånd. Läkaren på SOS International avgör om försäkringen täcker utgifterna för vård/behandling och eventuell hemtransport för vidarebehandling. Om en resenär avlider ombesörjer SOS International praktiska detaljer med begravningsentreprenör, dokumentation och hemtransport.

ICE-nummer i mobilen för kontakt med anhörig

Ett ICE-nummer (in case of emergency) i mobilen används numera över hela världen och är att rekommendera [10]. Numret används av räddningspersonal vid nödlägen då de behöver få kontakt med en anhörig, om den drabbade inte är kontaktbar. Ett ICE-nummer är en sparad kontakt i telefonboken enligt modellen »relation (exempelvis hustru, mor, son), namn och telefonnummer inklusive landskod«.

UD:s råd inför utlandsresan – skaffa UD:s reseapp

Var och en som reser utomlands bör ladda ner UD:s reseapp »UD Resklar« i mobilen. Appen kan laddas ner gratis från AppStore eller Google Play.

I appen får man bl a information om vilken hjälp man kan få och var man kan få den. Appen innehåller kontaktuppgifter till Sveriges ambassader och konsulat över hela världen och till jourhavande på UD i Stockholm dygnet runt. Man kan dessutom få hjälp att kontakta anhöriga i Sverige och försäkringsbolagens alarmcentraler, t ex SOS International, som liksom ambassaden aktivt kan förmedla direktkontakt med sjukhus och läkare i landet där man befinner sig.

Läs även: 

Medicinska nödlägen – några fallbeskrivningar