Som Läkartidningen tidigare har berättat, tillsätter regeringen en utredning om ett nationellt primärvårdsregister. Syftet är bland annat att göra det enklare att följa upp kvaliteten i vården, och en särskild utredare ska föreslå hur ett sådant register ska kunna se ut. I dag finns flera kvalitetsregister, men det saknas ett nationellt primärvårdsregister med uppgifter om patienter och vårdinsatser på den vårdnivån.

Läkarförbundet är generellt sett positivt till ett register och tycker att det är bra att frågan utreds.

– Det finns många patientgrupper som endast möter primärvården, som alltså inte möter sjukhusvården. Så det är viktigt att ha tillgång till ett register som ger bättre förutsättningar till forskning i primärvården och i förlängningen till att höja kvaliteten, säger ordförande Sofia Rydgren Stale till Läkartidningen.

Men hon säger samtidigt att en grundförutsättning i diskussionerna om ett nytt register, är att ett sådant byggs på ett sätt att det blir så lite merarbete som möjligt för en redan högt belastad läkarkår.

– Det bästa, också för att få ett så heltäckande register som möjligt, är om mycket material kan automatgenereras. Du får bättre täckning på registren, kanske bättre statistik, och det blir mindre tidskrävande och mindre risk för de undanträngningseffekter som det innebär när man måste registrera manuellt i stället för att träffa fler patienter, säger Sofia Rydgren Stale.

Hon påpekar att det är viktigt att man kommer överens om en avgränsning om vad man vill uppnå med ett register, så att man bara registrerar rätt saker och på rätt sätt. Detta så att sjukvårdsbyråkratin inte byggs på i onödan.

– Tittar man på det generellt tar insamlande av data och analys allt större resurser i anspråk i hälso- och sjukvården. Det behöver man bromsa, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkemedelsföretagens branschorganisation Lif är positivt till utredningen. I ett pressmeddelande skriver organisationen att ett register skulle vara av stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

– Ett strukturerat insamlande av hälsodata möjliggör mer medicinsk och klinisk forskning med ännu högre kvalitet, vilket stärker både innovations- och den svenska konkurrenskraften, säger Karolina Antonov, analyschef på Lif, i pressmeddelandet.

Läs även:
Regeringen tillsätter utredning om nationellt primärvårdsregister