Basala kognitiva färdigheter som läs-, skriv- och räkneförmåga är en förutsättning för en god hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet bör vara central i flyktingmottagandet i Sverige. Som exempel kan ukrainska psykologer som själva är flyktingar i Sverige vara en viktig resurs i arbetet med att höja ukrainska flyktingars hälsolitteracitet.

Europeiska socialfondens projekt »Ukrainare i Härnösand« [1] syftar till att stärka ukrainska flyktingar genom att hjälpa till med anställningar och praktikplatser och genom den behovsanpassade traumafokuserade Hälsoskolan [2, 3]. En viktig del av Hälsoskolans upplägg är just att främja hälsolitteracitet. Gruppdeltagarna får i dialog med samtalsledare evidensbaserad kunskap, färdigheter och förhållningssätt.

Våld, tortyr eller tortyrliknande misshandel minimerar tilliten till andra människor. Personer med sådana erfarenheter kan ha svårt att utveckla tillit till olika aktörer, inklusive civilsamhället. Låg tillit till myndigheter är inte ovanlig, eftersom deras rekommendationer kan upplevas som otydliga, irrelevanta eller icke meningsskapande [4]. I Hälsoskolan ökar tilliten till myndigheter genom att deltagarna får faktainformation av lokala samtalsledare (psykolog, polis, asylhälsa, elevhälsa och socialtjänst). De erbjuds även dialog kring sina egna frågor.

Nyanlända behöver tillförlitlig, lättillgänglig och relevant information. I Ukraina använder myndigheter sällan e-post, vilket kan vara en barriär i kontakten med svenska myndigheter. Det finns webbaserad samhällsinformation på olika språk, bland annat på Migrationsverkets hemsida, men informationen är generell. De ukrainska psykologerna i Hälsoskolan behärskar ukrainska, ryska och engelska och kan efter varje träff samla in frågor som samtalsledaren får ta del av till nästa omgång.

Majoriteten av nyanlända från Ukraina är kvinnor med barn. Barnen har rätt att gå i skola, men det råder inte skolplikt och mammorna känner ofta oro över vilka barnen umgås med. Barnen är inte heller vana att gå i en klass med kulturell mångfald. Familjen, och föräldrarnas uppfostran, har stor betydelse. Det finns risk för att en tystnadskultur uppstår mellan modern och barnet. Vi har därför startat en grupp för tonåringar. Ungdomarna deltar med förälderns samtycke och kan berätta om sin situation med hjälp av icke-verbala tekniker.

Vi vet genom forskning [5] att barn kan känna sig tyngda och ensamma när en förälder mår dåligt. Barnen vill att föräldern berättar om det som påverkar/oroar dem, men föräldrarna känner sig ofta oförmögna att göra det. För att klara av att samtala öppet behöver föräldrarna stöd för att förstå både sitt eget mående och barnets behov.

Sverige sticker ut jämfört med övriga nordiska länder när det gäller villkoren för ukrainska flyktingar. I Danmark har till exempel över hälften fått jobb [6]. För att mottagandet av flyktingar ska fungera förebyggande samt utgå från evidens och beprövad erfarenhet måste vi börja se hela människan i sitt sammanhang.