De allra flesta som är i behov av en organtransplantation i Sverige väntar på att få en ny njure. Den 1 april 2023 stod 608 personer på väntelista för att få genomgå en sådan transplantation [1]. För en njursjuk person är det bästa behandlingsalternativet oftast att få en njure från en levande donator.

Även om antalet njurtransplantationer har ökat över tid så har andelen njurar från levande donatorer minskat och – vilket är oroväckande – andelen fortsätter att minska. Bara under det senaste decenniet har andelen njurar som kommer från levande donatorer halverats, och 2022 kom enbart 99 av totalt 465 njurar från levande njurdonatorer [2].

När det gäller levande donatorer är det vanligast att en nära anhörig donerar en njure till en sjuk närstående [3]. Det brukar i allmänhet vara föräldrar, syskon, make, maka, sambo, nära vänner eller andra släktingar som blir levande donatorer. Ett av de mer kända exemplen är prins Daniel, som 2009 fick en njure donerad från sin far.

Fördelarna med en njurtransplantation från levande donator är flera:

  • Njuren är frisk och av mycket god kvalitet.
  • Väntetiden för att genomgå en operation är relativt kort.
  • Operationerna kan planeras och genomföras innan den njursjuka personen behöver starta med dialysbehandling, vilket är mycket fördelaktigt.

Resultatet efter njurtransplantation från levande njurdonator är också betydligt bättre jämfört med transplantation från en avliden donator [4], särskilt på längre sikt.

Eftersom njurdonationer från levande donatorer stadigt minskat har Socialstyrelsen nu tagit fram ett nationellt informationsmaterial (Fakta 1) för dem som vill veta mer om njurdonation och bättre kunna ta ställning till att donera en av sina njurar. För att vården på ett bra sätt ska kunna erbjuda information om vad levande njurdonation innebär har myndigheten även tagit fram ett standardiserat brev som kan användas i kontakter med närstående.

Vi hoppas nu på att vårt arbete kan bidra till att fler njursjuka personer får möjlighet till livräddande och livskvalitetshöjande behandling genom njurtransplantation.

Att slippa dialysbehandling har fördelar för både patienten och samhället. Dialysbehandling vid kronisk njursvikt medför påtagligt nedsatt livskvalitet och höga kostnader, medan njurtransplantation har betydande effekter på sjukvårdskonsumtion, produktivitet, livskvalitet och välbefinnande.

Fakta 1.

Framtagandet av informationsmaterialet har skett i samverkan med Nationell arbetsgrupp (NAG) för levande givare inom Nationella programområdet (NPO) för njur- och urinvägssjukdomar. I informationsmaterialet [3] tas olika aspekter upp, som exempelvis varför njurdonation behövs, fördelar och nackdelar med att donera en njure, vad utredningen omfattar, hur operationen går till och även vad den livslånga uppföljningen efter operationen innebär.