Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning såväl i Sverige som i många andra länder och orsakar stora kostnader för individen och samhället. Arbetsmiljöns betydelse för psykisk ohälsa har kartlagts i mängder av studier, medan studier om sambanden mellan obetalt hemarbete och psykisk hälsa har varit relativt få – även om varje vuxen, i alla fall i genomsnitt, dagligen lägger ned tid på obetalt hemarbete. Det har också saknats validerade mått för obetalt hemarbete, och de flesta studier har varit baserade på tvärsnittsdata och/eller inkluderat endast kvinnor. Covid-19-pandemin gjorde betydelsen av det obetalda hemarbetet mer synlig på grund av stängningar av skolor, barnomsorg och arbetsplatser. Sedermera har flera studier tagit upp detta angelägna men underbeforskade ämne. Bland annat Seedat och Rondon [1] konstaterade att tiden för vård av anhöriga och hushållsarbete ökade för både män och kvinnor under covid-19-pandemin, men ökningen och intensiteten var mycket större för kvinnor.
Studien som Ervin och kollegor [2] nyligen publicerade i Lancet Public Health ger ett viktigt bidrag till detta forskningsfält. Baserat på en longitudinell, nationellt representativ återkommande enkätstudie (HILDA) analyserade de sambanden mellan obetalt hemarbete och psykisk hälsa bland 21 014 män och kvinnor i åldern 25–64 år i Australien åren 2002–2020. Psykisk hälsa bedömdes med hjälp av MHI-5-skalan i instrumentet SF-36.
Ökad tid i hushållsarbete var negativt associerad med psykisk hälsa hos både män och kvinnor enligt studien [2]. Även vård av vuxna (personer med funktionsnedsättning eller äldre) var negativt associerad med psykisk hälsa hos kvinnor. Däremot var ökad tid för att sköta barn för kvinnor och utomhusuppgifter för män positivt associerade med psykisk hälsa. Den totala kumulativa tiden för obetalt hemarbete hade inget samband med psykisk hälsa, vare sig hos män eller kvinnor, vilket troligen berodde på de motsatta effekterna av de enskilda typerna av obetalt hemarbete. Studien visade också en fortsatt ojämlikhet i fördelningen av obetalt hemarbete i hushållen, där kvinnor gör betydligt mer obetalt arbete än män.
Studien av Ervin och kollegor är den första som visar att sambanden mellan obetalt hemarbete och psykisk hälsa skiljer sig beroende på typ av hemarbete. Detta kan bero på att olika typer av hemarbete upplevs olika betungande.
Referenser
- Seedat S, et al. BMJ. 2021;374:n1972.
- Ervin J, et al. Lancet Public Health. 2023;8(4):E276-85.
Viktigt att det obetalda arbetets betydelse för hälsan uppmärksammas! En ytterligare aspekt, förutom typ och tyngd av hemarbete, som undertecknade funnit i vår tidigare forskning, är sambandet mellan den psykiska hälsan/ohälsan och upplevelsen av uppskattning och respekt, eller frånvaro av sådan, för det utförda arbetet. Det gäller såväl hushållsarbete som omsorgsarbete, t ex vård av anhörig. Forskningen bygger på intervjuer med äldre kvinnor om deras arbete och hälsa/ohälsa genom livet och många uppehöll sig vid frågan om hur deras arbete blivit bemött av familj och andra i deras närhet – och vad det betytt för hur de mått. Forskningen gjordes på 1990-talet men resultaten torde vara lika aktuella idag. Studien finns redovisad i avhandlingen "Mellan ansvar och makt - en diskussion om arbete, hälsa och ohälsa utifrån tjugo kvinnors livsberättelser" (Carlstedt G och Forssén A, Luleå universitet, 1999). Avhandlingen finns att läsa digitalt, via Luleå universitets hemsida eller på Libris kb. En uppdaterad och mer populär version av forskningen med titeln ”Arbete för livet” gavs ut på Carlsson förlag 2018.
Hälsningar
Gunilla Carlstedt och Annika Forssén, seniora läkare och forskare.
En del läsare undrar nog om man inte också kan fråga folk: vad mår du bra respektive dåligt av?
Rationalen för dessa studier kan vara att man egentligen inte vet vad man mår bra och dåligt av och att det därför behövs studier som kan påvisa dessa samband. Det vore en intressant fråga - för så kan det ju förstås vara för vissa typer av exponeringar. Men isf ska vi också göra studier för att se om de som spelar fotboll för att de tycker att det är kul att spela fotboll också mår bättre av att spela fotboll? Eller de som gillar att sticka - mår de bättre av att sticka?
En annan rational för studier likt dessa kan ju vara att informera folk som fortfarande inte har erfarenhet av exponeringen. Exempelvis, om studier visar att människor i snitt är som mest miserabla när de behöver pendla till jobbet kan de som inte har den erfarenheten använda informationen till ta beslut om pendlingsavstånd. Och i detta fall - om man ställs inför en situation där man kan påverka olika typer av hemarbete man kommer att utföra så kan denna information kanske användas (i snitt är folk gladare när de gräver i trädgården än att ta hand om individer med funktionsnedsättning).
